- Om vi ändå varit så kloka att vi gift oss. Eller åtminstone skrivit ett testamente. Då hade vi sluppit att hamna i den här situationen, sa kollegan ångerfullt.

Många par har säkert starka skäl till att inte gifta sig. Men sen finns också de som fortsätter vara sambo av bara farten, i värsta fall helt omedvetna om den juridiska skillnad som finns mellan gifta och sambor. Vilket kan få oväntat stora ekonomiska konsekvenser, framför allt om förhållandet tar slut eller om den ene avlider.

När man gifter sig får man en så kallad giftorätt i varandras egendom. Vid en skilsmässa delar man lika på bådas tillgångar, efter avdrag för vars och ens skulder, om det inte finns ett äktenskapsförord som undantar vissa ägodelar.

Om man i stället är sambo har båda enligt lagen bara rätt till hälften av den bostad och det bohag man skaffat för gemensamt bruk. Är man överens om att något ska undantas från den regeln måste man skriva ett samboavtal. Och det går inte att skriva att samma regler ska gälla som om man vore gifta.

Störst skillnad på att vara gift eller sambo är det emellertid när det handlar om hur man ärver varandra.

Om man är gift och det bara finns gemensamma barn när partnern avlider ärver man alla dennes tillgångar, med fri förfoganderätt. Det betyder att barnen, eller andra arvingar får vänta på sitt arv tills man själv också avlidit. Att man har fri förfoganderätt betyder att man har rätt att göra som man vill med arvet, med undantag av att man inte kan testamentera bort det till någon annan.

Men om den avlidne har barn från ett tidigare förhållande har de normalt rätt att få sitt arv direkt. Om det finns ett testamente till förmån för den efterlevande maken har barnet ändå rätt att få ut hälften av det arv som det annars skulle ha fått.

Som sambo har man aldrig automatisk rätt till arvet efter sin avlidne partner. I så fall måste man skriva ett testamente till förmån för varandra. Men barn eller andra bröstarvingar har då ändå rätt att direkt kräva hälften av det arv de annars skulle ha fått.