- Det finns pengar, man har bättre likviditet än de flesta i branschen. Men sedan beror det på hur mycket man budgeterar för avvecklingen, hur seriös man vill vara, säger Sifklubbens ordförande Håkan Axheim.
IT-konsultföretaget Frontec, som det hette till den 1 juli i år, har dragit ner tidigare. Då fick de uppsagda avgångsvederlag utöver den avtalade uppsägningstiden.
Den 1 juli i år blev sammanslagningen med Acando klar. Drygt en månad senare, den 9 oktober, meddelade AcandoFrontec att man nu skulle genomföra ett "förbättringsprogram", som i klartext också betydde att personalstyrkan skulle slimmas. "Kostnaderna kommer att reduceras med 105 miljoner kronor genom avveckling av 135 medarbetare...", står det i ett pressmeddelande.
I Luleå har många uppsagda tidigare fått hjälp att försöka hitta ny sysselsättning med hjälp av den så kallade Luleåmodellen, som utvecklingsbolaget Luleå Näringsliv håller i. Bolaget drivs gemensamt av kommunen och det lokala näringslivet.
När de 69 anställda på Frontec i Luleå fick beskedet om nedläggning lovade koncernchefen Lars Wollung, i en intervju i Norrbottens-Kuriren, att bolaget inte skulle snåla med hjälp till de uppsagda.
- Vi kommer med ett helt batteri, sa han, och menade med det andra jobb, rådgivning och bearbetning av IT-företag i Luleå.
Men det löftet håller han inte, enligt facket.
Vid uppsägningsförhandlingarna meddelade ledningen att de uppsagda får nöja sig med den avtalade uppsägningstiden, plus hjälp av en av Frontec bekostad projektledare i Luleåmodellen. De 69 anställda har i genomsnitt jobbat i cirka åtta år på företaget, några i över tjugo år.
Förhandlingarna om en nedläggning i Luleå har pågått sedan tidigt i våras. När Håkan Axheim nu kallade medlemmarna till en omröstning om ledningens bud blev det ett ja.
- De har kört med en uttröttningsteknik. Man kommer till ett läge där man ger upp, för att gå vidare i livet, säger han.
Luleåkontoret har stora företag liksom statliga myndigheter som kunder och Håkan Axheim tror att bolagets agerande kan komma att straffa sig.
- 69 människor har många vänner, bekanta och kunder. Jag tror de får svårt att etablera sig här igen om konjunkturen vänder.
I dag presenterade bolaget sin delårsrapport för perioden januari till september. Enligt den var koncernens likvida medel 111 miljoner kronor vid periodens slut men koncernchefen Lars Wollung säger ändå att man inte har pengar till att hjälpa de uppsagda i Luleå mera.
- De likvida medlen har minskat från 184 till 111 miljoner kronor sedan förra årets bokslut. Dessutom tar vi en strukturkostnad på 93 miljoner kronor för avvecklingen. Vi har inte råd att erbjuda de uppsagda något avgångsvederlag.
Kan inte ert agerande skada kundrelationerna?
- Jag hoppas kunderna har förståelse för att vi inte kan göra på annat sätt. Vi är en patient som blöder och blöder kraftigt och då måste man vidta sådana här jättetrista åtgärder.
Lars Wollung anser inte att han brutit något löfte till de uppsagda.
- Vi har jobbat med att ta kontakt med IT-bolag för att undersöka möjligheterna för att en del av de anställda ska få anställning i de bolagen.
När AcandoFrontec genomfört sitt "förbättringsprogram" kommer 520 av de tidigare 700 anställda i koncernen finnas kvar på enheter i bland annat Linköping och Göteborg.

ANITA TÄPP