Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Frivillig studentkår kan ge sämre inflytande
De stora studentkårerna ser hittills ut att klara sig bra trots att kårobligatoriet avskaffats, men små kårer har svårt att få det att gå ihop. Farhågor finns att kårerna hamnar i beroendeställning gentemot universiteten.
Sedan i somras är det fritt fram för studenter att strunta i att betala avgiften till kåren - den studentfackliga organisation som har i uppdrag att säkerställa utbildningsbevakning och studentinflytande på universitetet eller högskola. För de stora kårerna i Uppsala och Lund verkar kårobligatoriets avskaffande, så här långt, inte innebära några större förändringar.
- Vi har inte märkt av någon skillnad egentligen. De siffror vi har idag är nästan identiska med de vi hade tidigare, säger Erik Wahlund, registeransvarig på Uppsala studentkår.
- 29 000 studenter har betalat kåravgift och det är ungefär samma som förra året vid den här tiden. Men de flesta väntar sig att det kommer att droppa av folk på sikt.
I Lund har 88 procent av studenterna betalt kåravgift och precis som i Uppsala kan inbetalningar fortsätta att trilla in allt eftersom. Sveriges förenade studentkårer, SFS, har ännu inte hunnit kartlägga hur det går för samtliga kårer, men vet att det inte har gått lika bra för kårerna i Örebro och Karlstad.
- Där har bara tio procent av studenterna gått med, säger Beatrice Högå, ordförande i SFS.
Det finns många spekulationer kring varför Uppsala klarat sig så bra och en av dem är att kåravgiften sänkts ganska radikalt.
- Ölargumentet, att kåravgiften bara motsvarar några öl, är ännu starkare nu när avgiften ligger på 45 kronor per termin, säger Erik Wahlund.
Än har inga personalnedskärningar varit aktuella. Kårerna kompenseras i viss mån för uteblivna och sänkta avgifter av ett statligt bidrag, även om anslaget bara är en tredjedel av vad utredare rekommenderat.
- Det smått löjliga bidraget från staten täcker inte hela förlusten, säger Erik Wahlund.
- När alla andra högskolor och universitet en efter en bestämde sig för att hjälpa kårerna att täcka förlusten gick till slut även Uppsala universitet in med pengar som är öronmärkta för studiebevakning.
Att universiteten går in med pengar till kårerna är ungefär som om Svenskt Näringsliv skulle gå in och betala facken för att sköta sin bevakning av anställdas rättigheter. Både SFS och Uppsala studentkår är bekymrade över vilka konsekvenser det kan få för utbildningsbevakningen.
- Det är ett dilemma som vi inte är alltför förtjusta i. Kåren ska vara en tumme i ögat på lärare och fakulteter och är man för uppkäftig finns risken att pengarna dras in, säger Erik Wahlund.
- Beroendeställningen är en risk på sikt. Det här problemet kan inte lösas annat än genom ett ökat generellt statsanslag, säger Beatrice Högå.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
