Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Forskningsstudie om Trio-projektet: Samgåendet var dåligt förankrat

För att lyckas med en sammanslagning av förbund måste man ha en bra dialog med medlemmarna och övertyga dem om fördelarna, konstaterar forskare vid Stockholms universitet. De har studerat det misslyckade försöket att slå samman HTF med tre andra förbund.<br />
Publicerad
För några år sedan fanns planer på att HTF tillsammans med statstjänstmännen i ST och kommunaltjänstemännen i SKTF skulle bilda ett nytt förbund. Det mindre LO-förbundet, Försäkringsanställdas förbund, som organiserade personalen på försäkringskassorna, deltog också i planeringen. Projektet hade arbetsnamnet Trio.
Sammanslagningen blev inte av sedan HTF:s kongress avvisat förslaget. De andra förbunden ville inte fortsätta själva, men resultatet blev till sist att Försäkringsanställdas förbund gick upp i ST.
Forskare vid psykologiska institutionen vid Stockholms universitet har studerat Trio-projektet för att ta reda på vilka faktorer som är avgörande för att medlemmar ska acceptera ett samgående.
-Det är viktigt att pejla medlemmarnas förväntningar på en sammanslagning och kartlägga attityder till en förändring för att bättre kunna förankra idéerna, säger professor Magnus Sverke.
Han har tillsammans med doktorand Stephan Baraldi genomfört studien. Medlemmarnas stöd och förståelse är naturligtvis en förutsättning för att lyckas. Viktigt är att tidigt gå ut med tydlig information för att medlemmarna ska kunna ta ställning till förslaget, konstaterar forskarna.

Få kände till projektet
Av de undersökta förbunden intog Försäkringsanställdas förbund en särställning. Ledningen hade flera år tidigare insett att förändringarna i omvärlden var så stora att de inte kunde tacklas av ett självständigt mindre förbund. Medlemmarnas och de förtroendevaldas kännedom om och stöd för förslaget var stort.
I de tre större förbunden var situationen den motsatta, trots en intensiv information med en egen hemsida för Trio, många möten, broschyrer, tidningar för förtroendevalda och medlemmar.
Ändå kände inte mer än 40 till 50 procent av medlemmarna till projektet, lägst i HTF och högst i ST. Bland de förtroendevalda pendlade kunskaperna mellan 75 och 90 procent, lägst i SKTF och högst i HTF.

Personliga möten bäst
-Det räcker inte med skriftlig information visar vår studie, säger Magnus Sverke.
I stället behövs personliga möten och en dialog. Man kan föra diskussionen i många fora. Här handlar det inte bara om stormöten, utan också om studiecirklar och andra sammanhang. De förtroendevalda spelar en nyckelroll.
Forskarna visar i sin undersökning att de nackdelar som medlemmar upplever med en sammanslagning ofta rör områden som ligger nära dem. Service, inflytande och sammanhållning skulle försämras trodde många.
Om förbundsledningen vill genomföra en sammanslagning, men möter ett stort motstånd bland medlemmarna, måste den antingen ändra uppfattning eller övertyga om riktigheten i förslaget. I det senare alternativet måste ledarna framför allt koncentrera informationen på vad medlemmarna kan förvänta sig av sammanslagningen och övertyga dem om att det är bra för förbundet. Men samtidigt fungerar inte en sådan argumentation om medlemmarna upplever förankringen som toppstyrd.
Forskarna frågade också medlemmar som kände till Trio-projektet hur de skulle ha röstat i frågan. I de stora förbunden var kring 30 procent osäkra på hur de skulle ha röstat, drygt 30 procent skulle ha röstat ja och en något större grupp nej.
I Försäkringsanställdas förbund var majoriteten för sammanslagning. Nu går forskarna vidare och undersöker hur förbundets uppgående i ST fungerat.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.