Forska mer om arbetsmiljö!
Forskning om arbetsrelaterade skador och ohälsa utgör bara en procent av den totala forskningen i världen, men kan underlätta arbetsvillkoren för miljarder människor, framhöll den finske arbetslivsprofessorn Jorma Rantanen vid EU-konferensen Worklife 2000 I Malmö.
Arbetslivet i Europa förändras snabbt. För att vi ska hänga med i den internationella konkurrensen kan satsning på arbetslivsforskning vara en viktig nyckel, menar Jorma Rantanen som verkar vid det finska arbetslivsinstitutet i Helsingfors. Han anser att Sverige bevisat att satsning på arbetsmiljö inte behöver vara ett hinder för tillväxt, utan tvärt om kan vara en motor.
De traditionella, hårda produktionsfaktorerna material, kapital och teknik har minskat i betydelse relativt sett, till förmån för de mjuka faktorerna miljöhänsyn, socialt kapital och kunskapskapital. Rantanen uppskattar att de mjuka och de hårda faktorerna i dag betyder lika mycket för företagens tillväxt och framgång, vilket borde göra regeringarna och EU mer intresserade av att stödja utveckling av metoder, lagar och ny kunskap om arbete, menar han.
Bland faktorer som präglar arbetsmiljöproblemen särskilt mycket just nu nämnde Jorma Rantanen hur ny teknik påverkar jobben, globala stressepidemier på grund av uppdrivet tempo och stegrade kvalitetskrav, ökad andel obekväm arbetstid och nya kemiska hälsorisker och allergier. Vidare skapar de växande hälso- och servicesektorerna en ökad risk för sjukdomar i muskler och skelett, bland annat belastningsskador.
Många röster från forskning, arbetslivsmyndigheter och politik påpekade under konferensen att Europas befolkning håller på att åldras och minska.
Enligt Theoni Koukoulaki från Europafackens kontor i Bryssel går det idag fem arbetande på varje pensionär. Om tio år har det minskat till fyra arbetande på varje pensionär.
En hotande arbetskraftsbrist gör det ännu mer nödvändigt än tidigare att se till att alla som kan arbeta arbetar, menade flera talare vid Worklife 2000. Och för att det ska underlättas behövs lagstiftning, livslångt lärande, stödsystem för de sköra i arbetslivet. Och forskning.
Tredagarskonferensen Worklife 2000 avslutas på onsdagen, och är slutpunkten för tre års möten mellan 1000 europeiska forskare vid ett 60-tal seminarier. Resultaten från Worklife 2000 är tänkta att föras vidare till EU:s extra toppmöte om sysselsättning, i Stockholm i mars.
Konferensen arrangerades av Näringslivsdepartementet i samarbete med Arbetslivsinstitutet, Arbetsmarknadsstyrelsen, Prevent och Arbetsmiljöverket, i samarbete med LO, TCO och Saco.
ROLAND COX© siftidningen 2000
