Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Försäkringskassan försvarar att fler nobbas sjukpenning

Runt 1 000 personer varje månad nekas sjukpenning av Försäkringskassan. Men det sker så gott som alltid på goda grunder, hävdar kassan själv.<br />
Publicerad
Erik, 54 år, är egenföretagare och jobbar med säkerhet och brandsläckare. När han drabbades av stress och sömnsvårigheter sjukanmälde han sig och fick ett sjukintyg av sin läkare. Men försäkringskassans läkare bedömer att hans problem beror på en stressad situation och att det inte är fråga om sjukdom som leder till nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel. Han får därför nobben till sjukpenning.
Det är ett exempel på hur det kan gå till när Försäkringskassan fattar beslut om sjukpenning.
- Vårt uppdrag är att se till att det är de som har rätt till sjukpenning som får den. Det måste vara sjukdom som sätter ned arbetsförmågan, säger Birgitta Målsäter, enhetschef på Försäkringskassan.
Andelen som nobbas sjukpenning har fördubblats det senaste året. Men det är knappast vägen att nå målet om en halvering av sjukskrivskrivningarna, visar Försäkringskassans egen undersökning. Fortfarande är bara 0,69 procent av alla sjukpenningsbeslut negativa.
Försäkringskassan har granskat 2 001 fall där man satt stopp för sjukpenning. Dessutom har man tittat på 171 domar från länsrätten där kassans beslut överklagats. Det visade sig att en fjärdedel av nej-besluten överklagas till länsrätten. I en femtedel av de fallen ändrar rätten beslutet.
Anledningen till Försäkringskassans nej till sjukpenning är främst att man bedöms klara "ett normalt förekommande arbete" eller sitt vanliga jobb.
Slutsatsen i undersökningen är att kassan gör ett bra jobb.
- Resultatet är glädjande i den meningen att när vi säger nej gör vi det på goda grunder, säger generaldirektören på Försäkringskassan Curt Malmborg.
Några anmärkningar mot Försäkringskassans arbete kommer dock fram i undersökningen, bland annat för långa handläggningstider och att man alltför sällan kontaktade den berörde innan man beslutade att inte betala ut sjukpenningen.
I dag har Försäkringskassan inga uppgifter om vad som händer med dem som nekas sjukpenning. Den saken, bland annat hur många av dem som återkommer med en ny begäran, blir föremål för en kommande undersökning.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.