Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Företagshälsan kan avlasta landstingen

Anställda kan vaccineras snabbare mot svininfluensan om företagshälsovården får hjälpa till. Så ser det ut att bli i Stockholm. Men hur det blir på andra håll i landet varierar.
Anita Täpp Publicerad 2 september 2009, kl 11:15

Drygt 70 procent av svenskarna tänker vaccinera sig mot svininfluensan, enligt en undersökning från Socialstyrelsen. Eftersom alla behöver vaccineras två gånger för att få bästa möjliga skydd krävs nu stora insatser inom sjukvården. Hur snabbt man kan bli vaccinerad beror dels på tillgången på vaccin, dels på hur många som får utföra vaccineringen.

En första omgång av vaccin väntas komma till Sverige i slutet av september, den sista kan komma så sent som i början av nästa år. Vilka vårdgivare som ska få utföra vaccinationerna beslutar varje landsting om.

Branschorganisationen Svensk Företagshälsovård har påpekat att företagshälsovården kan spela en viktig roll för att vaccineringen ska kunna göras så snabbt och effektivt som möjligt.
Previa är ett av de företag som sysslar med företagshälsovård som nu vill få tillåtelse att börja vaccinera anställda så snart som möjligt.

- Så snart vi vet om vi får göra det kommer vi att planera om verksamheten så att vi kan starta med vaccinationerna så snart vi får vaccinet, säger Michael McKeogh, medicinskt ledningsansvarig på Previa.

- Eftersom landstingen ska ta hand om vaccinationen av de som lider av olika sjukdomar kommer vi att kunna börja vaccinera den arbetande befolkningen direkt.

I första hand ska vaccineringen skötas av Previas ordinarie personal.

- Det är möjligt att vi vill förlänga arbetstiden under en period och vi hoppas också få hjälp av våra tidigare medarbetare som nyligen gått i pension. Vi kan också hyra in en del personal, säger Michael McKeogh.

I dagsläget vet han att landstingen i Stockholm, Västergötland, Östergötland, Norrbotten och på Gotland är intresserade av Previas hjälp.

- Däremot vill exempelvis inte Sörmland ha vår hjälp. De vill sköta vaccineringen på annat sätt, säger Michael McKoegh.

Också Åke Örtqvist, Smittskyddsläkare i Stockholm, anser det är bra om företagshälsovården kan hjälpa till med vaccinationen av befolkningen.

- Jo, jag är övertygad om att det går snabbare om man sprider ut det här på flera händer, säger han.

I går beslutade Stockholms landsting att bjuda in alla vårdgivare som vill delta i massvaccineringen att anmäla sig för en enkel auktorisation, eller ett godkännande.
Det betyder att vaccinationen kan komma att ske både på husläkarmottagningar, barn- och mödravårdscentraler, och till viss del på sjukhusen liksom på vaccinationscentraler, inom skolhälsovården, hos privatläkare och företagshälsovården.

- Vi kan inte lägga hela vaccinationsansvaret på exempelvis vårdcentralerna eftersom det skulle drabba deras vanliga verksamhet om de bara ska vaccinera i tolv till fjorton veckor, säger Åke Örtqvist.

- Ett problem med den här modellen är att vi kommer att ha många fler leveransadresser vilket innebär att alla inte kommer att kunna få vaccin varje vecka. Men vi hoppas ändå på att det är bra att fördela upp det så här.

Stockholms läns landsting har beslutat att ersätta varje vaccination med 65 kronor oavsett vilken vårdgivare som utför den. Landstinget står då också för sprutor och annan utrustning som behövs.

Ett formellt beslut om det här tas snart av landstingsfullmäktige i Stockholm.

Fakta

För att få ett 90-procentigt skydd mot svininfluensan krävs två vaccinationer med cirka tre veckors mellanrum. Den första sprutan ger bara ett 50-procentigt skydd.

- Men vi räknar med att den som bara hunnit vaccinerats en gång ändå får en lindrigare variant av influensan, säger Anna-Lena How, pressekreterare på Socialstyrelsen.

Vaccineringen beräknas inledas i början av oktober, av i första hand olika riskgrupper och exempelvis vårdpersonal.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.