1. Vad är det största framsteget för kvinnors rättigheter de senaste tio åren?
2. Vad är viktigast att jobba med nu?
3. Kommer du/ni att uppmärksamma den internationella kvinnodagen?

Anna Holgersson, försäljare på Systembolaget Hansakompaniet, Malmö.

1. Jag tror att vi går mot en ökad medvetenhet hela tiden. Jag tror att vi börjar skönja ett generationsskifte som gör att vi värderar jämställdhet annorlunda, det är mer accepterat. Det är ingen som höjer på ögonbrynen om en kvinna väljer att inte ta hela föräldraledigheten själv, hon får göra andra val än de traditionella.

2. Yrkesmässigt släpar lönerna fortfarande efter, vi har inte lika lön för lika arbete. Vi måste fortfarande jobba hårt för att komma ifrån den dolda diskrimineringen mot kvinnor i arbetslivet och motsättningen mellan arbete och familjeansvar. Kvinnor förväntas ta ut och tar ofta ut mer föräldraledighet och vab fortfarande. Det är viktigt att synliggöra när det inte är jämställt så att människor börjar tänka på det.

3. Nej, jag tror inte det. Jag är inte så bra på att fira högtider. Jag försöker införliva det här tänket över hela året i vardagen. Jämställdhet och kvinnors rättigheter finns med  mig hela tiden, jag gör inget speciellt på Kvinnodagen.

Elisabeth Strömdal, sekreterare på Öhrling Pricewaterhouse Coopers, Luleå:

1. Det har skett förändringar här på arbetsplatsen. Det har blivit fler kvinnor som är kontorschefer och delägare i företaget. Jag vet att ledningen har jobbat aktivt för det. Det är nog den största förändringen som jag kan se här hos oss.

2. Det viktigaste är ju att det ska vara lika många kvinnor som män på de högre tjänsterna här på arbetsplatsen. Det ska inte vara någon skillnad vilket kön man har. Kvinnor och män passar lika bra för det arbete vi gör här. Men det är en lång process och det är svårt att säga hur det ska gå till.

3. Nej, ska jag vara ärlig så har jag aldrig riktigt firat den. Det känns inte så viktigt.

Krista Loiske, klubbordförande på ABB,Västerås:

1. Det var bra att JämO krävde lönekartläggningar av företagen. Det satte igång arbetet här på ABB. Kartläggningen av lönerna på företaget resulterade i att vi såg att vissa grupper hade låga löner utan att man kunde hitta sakliga motiveringar till varför det var så. Generellt hade kvinnor lägre löner, men man hittade också grupper där både män och kvinnor i gruppen hade låga löner.

2. En viktig fråga är den nya lagen om att lönekartläggningar bara ska göras vart tredje år. Det borde göras varje år annars kan det hända att man förlorar kompetensen för att göra dem. De som har gjort dem kanske har slutat till nästa kartläggning och då måste någon ny lära sig. Och det är svårt att göra lönekartläggningar. Över huvud taget är det viktigt att fortsätta jobba för jämställdhet också nu när jämställdhet ingår i DO och är en diskriminering bland andra. Den får inte glömmas bort.

3. Ja, jag ska gå på Unionen Mälardalens kvinnokväll som anordnas tillsammans med SKTF och ST. Vi kommer att vara på en biograf och lyssna på en föreläsning och jämställdhet och sen se på en film.

Matilda Lidström, organisationssekreterare på Unifem Sverige:

1. Under decenniet antogs flera resolutioner för kvinnors rättigheter. Resolution 1325 handlar om att stärka kvinnors aktörsskap och ledarskap i samhället efter en konflikt. Resolution 1820 tar upp att stater ska verka mot sexuellt våld i konflikter. Krigsförbrytare får inte gå fria efter ett krig, det måste finnas konsekvenser för den som utfört sexuellt våld mot kvinnor till exempel. Margot Wallström fick nyligen en viktig post som FN-rapportör när det gäller våld mot kvinnor. Det rör på sig, men det går långsamt.

2. I år arbetar vi med uppföljningen av Pekingplattformen från 1995. Vad har hänt sedan dess? Där togs många kontroversiella beslut för hur arbetet för kvinnors rättigheter ska se ut. Främst när det gällde familjeplanering och kvinnors rätt till sina egna kroppar och sexualitet. En annan viktig sak är att skapa aktörsskap och ledarskap hos kvinnor, vi behöver sitta på ledande poster i samhället för att kunna påverka lagstiftning. Är man inte med där besluten fattas kan man inte förändra något.

3. Den 8 mars kommer vi att vara på Historiska museet. Nyamko Sabuni kommer att hålla tal och vi visar pjäsen "Seven" i samarbete med Riksteatern. Föreställningen bygger på verkliga händelser och personer, sju kvinnorättskämpar gestaltas. Det är ett nätverk av 46 organisationer som deltar och alla är välkomna!

Sture Nordh, ordförande TCO:

1. 00-talet har varit rätt dystert ur jämställdhetssynpunkt, förändringarna går väldigt långsamt. Det som är positivt för framtiden är att kvinnor satsar på utbildning på ett annat sätt än tidigare. Det ger nya förutsättningar för framtiden. Nu när kvinnor dominerar på de högre utbildningarna får vi se om det bara är gamla fördomar och diskriminering som leder till att kvinnors möjligheter till karriär och löneutveckling hindras. Gubbarna som inte hittar kvinnor till styrelserna får tänka om!

2. Den viktigaste frågan handlar om kvinnors lön och lika karriärmöjligheter. Den frågan är inte löst. Den del som är central för oss handlar om att kvinnor kommer efter när de får barn. Vi kommer att slita stenhårt för en mer jämnt fördelad föräldraledighet. Det handlar om att förbättra kvinnors möjlighet att förena jobb och barn, och mäns möjlighet att göra det. Vi är för en jämställdhetsbonus. När man tar ut sin egen del av föräldraförsäkringen får man 90 procent av lönen. Överför man sin del till sin partner får man ut 80 procent. Det är en effektiv stimulans för ett jämnare uttag.

3. Jag kommer att vara i Bryssel och får fira den med europeiska kollegor där nere. Vi kommer att komma ut med en rapport precis innan Kvinnodagen med syftet att uppmärksamma den.

Shadé Jalali, specialist på jämställdhet och mångfald på Unionen:

1. Ökade antal lönekartläggningar har ökat medvetenheten kring osakliga löneskillnader. Lönekartläggning är den effektivaste metoden för att se om en lön är baserad på kompetens eller kön. Genom opinionsbildning och lobbying har vi lyckats få till en lagändring som innebär att i de fall föräldralediga blir uppsagda så gäller uppsägningstiden från den dag de kommer tillbaka från föräldraledigheten. Detta har inneburit att antalet uppsagda föräldralediga har minskat. Genom arbetet med Guldnappen som handlar om att arbetsplatser ska vara föräldravänliga, har vi bidragit till att starta en viktig diskussion om pappors och mammors uttag av föräldraledighet, vilka konsekvenser det medför och att arbetsplatserna faktiskt ska visa särskild hänsyn till småbarnsföräldrar.

2. Den viktigaste frågan är jämnare fördelning av föräldraledigheten. Vi försöker skapa medvetenhet om den skeva fördelningens effekter genom att utreda och bilda opinion. De företag som är barnvänliga uppmärksammar vi genom att dela ut Guldknappen.
Tätt efter föräldraledigheten kommer: återgång till årliga lönekartläggningar. Vi måste få bort lönegapet och se till att man bättre tar till vara kvinnors kompetens.

3. Det kommer att anordnas seminarier och aktiviteter runt om i landet. I Stockholm ska det pratas om ojämställdhet och så blir det humorshow med Rachel Molin. I Göteborg är det Gudrun Schyman och mansforskare som står för dagens innehåll. Kontoret i Växjö ställer till med info om hur man gör lönekartläggning och i Uppsala pratas det om chefskap och föräldraskap. Detta är dock bara ett axplock, mer information hittar du om du går in på ditt regionkontors hemsida.

Katri Linna, diskrimineringsombudskvinna (DO):

1. Man har börjat diskutera kopplingen mellan kvinnors barnafödande och deras position på arbetsmarknaden. Om man räknar ihop föräldraledighet, vab och deltidsarbete är kvinnor hemma i 2-4 år med varje unge, jämfört med männens 2- 4 månader. Det finns en medvetenhet om att man måste styra människors val, med morot eller piska.

2. Att fortsätta det här arbetet. Men också att diskutera socialförsäkringen som en kvinnofälla. Inledningsvis har socialförsäkräkringssystemet, till exempel föräldraledighetslagstiftningen och föräldrapenning, betytt mycket för den svenska jämställdheten i och med att kvinnorna kommit ut på arbetsmarknaden. Men om man inte ändrar de normer som styr valen män och kvinnor emellan, fastnar man i strukturer som innebär att det är i huvudsak kvinnorna som fortsätter ta hand om barnen och använder sig av förmånerna, något som på strukturell nivå blir till deras nackdel i arbetslivet.

3. Ja, vi har en mottagning här med mingel och paneldiskussion. Sedan ska jag vara med på ett seminarium som Sveriges kommuner och landsting anordnar.