Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Flytande gräns mellan arbete och fritid

Att gå hem från jobbet är inte längre samma sak som att vara ledig. Med mobilens och datorns hjälp finns inga hinder för att fortsätta arbeta. 40 procent av tjänstemännen arbetar på sin fritid åtminstone någon gång i veckan.
Niklas Hallstedt Publicerad

Med den nya tekniken har gränserna mellan arbete och fritid blivit alltmer flytande. För många har det blivit självklart att vara uppkopplade och nåbara i princip när som helst. En undersökning från Unionen visar att 13 procent av tjänstemännen läser sina jobbmejl varje dag även under ledighet.
- Förr i tiden fanns tydliga ramar, men det har luckrats upp allt mer, sa Unionens Cecilia Beskow i Almedalen.

Det här ger stora friheter, men medför också nackdelar. Den anställde tvingas att göra viktiga prioriteringar och avgränsningar på egen hand. Dessutom missar man sociala kontakter, får inte del av lärande och får svårare att påverka det som händer på arbetsplatsen.

Anne-Marie Fransson, arbetsgivarorganisationen Almega IT:s förbundsdirektör, höll med om att det finns nackdelar, men menade att det ofta är de anställda själva som vill ha det så.
- Det är inte alltid arbetsgivaren tycker att det är så bra. Man är inte så effektiv om man jobbar hemma och har halvsjuka barn exempelvis.

- Det är ett givande och tagande. Hur många är det inte som läser privata mejl och uträttar bankärenden på jobbet?

Att chefens roll är viktig för att inte de negativa effekterna ska överväga är fack och arbetsgivare överens om. När man inte har medarbetarna omkring sig blir det även svårt att styra dem. Undersökningen visar också att 32 procent av tjänstemännen inte anser sig få tillräcklig feedback från chefen.

Det är också chefen som sätter ribban på arbetsplatsen. Spottar ledningen ur sig mejl på helger och kvällar blir det svårt för medarbetarna att stå emot, menade Anne-Marie Fransson.

Ytterligare en undersökning från Unionen pekar i samma riktning. 9 procent av 800 tillfrågade medlemmar säger att de alltid förväntas vara tillgängliga på semestern. 36 procent svarar att de förväntas vara tillgängliga, men bara i nödfall.

Långtifrån alltid får de betalt för att de jobbar under semestern. Bara hälften av de 45 procent som förväntas arbeta under semestern får lön för arbetet.


 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.