Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Flera företag lämnar Indien

Nu är det dags för många företag att omförhandla sina outsourcingavtal i Indien. Flera väljer att avbryta samarbetet med de indiska entreprenörerna.
Publicerad
- När man outsourcar handlar det oftast om att man vill sänka lönekostnaderna. Men det uppstår andra kostnader som man kanske inte hade räknat med, man måste till exempel vänja sig vid ett annat ledarskap, en annan kultur och lära sig kommunicera, säger Åsa Holmgren, förbundsekonom på Sif.
Många väljer att outsourca IT-jobb till Östeuropa i stället. Dels har man knappat in på det försprång Indien hade, dels ligger det närmare Sverige. Många har också tröttnat på den höga personalomsättningen i Indien.
- Den är oerhört hög. Utländska företag är populära i början. Man jobbar ett par tre år där för att skaffa sig erfarenhet och kompetens, men sedan vill man jobba i ett indiskt företag. Och det är ett rejält sug efter arbetskraft, så det är inga problem att byta jobb, säger Åsa Holmgren.
Dessutom går lönekostnaderna upp i Indien, vilket gör att fler tummar på kvaliteten för att hålla priserna nere.
En del svenska bolag väljer att ta hem verksamhet som varit outsourcad. Men det behöver inte innebära att det skapas fler jobb på hemmaplan.
- Man brukar säga att ett jobb som flyttas ut sannolikt inte kommer tillbaka, även om företaget tar hem verksamheten. Outsourcing handlar inte bara om vilka jobb som flyttas ut, utan om vilka jobb som går Sverige förbi.
Åsa Holmgren tror inte att det kommer att ske någon dämpning i utflyttningen av jobb.
- Men det är ingen het trend längre. Nu är det mer accepterat. Man kan jämföra det med när företagen för många år sedan började lägga ut personalmatsalarna på entreprenad. Det blev ett ramaskri. Nu tycker man nästan att det är konstigt om företag har restauranger i egen regi.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.