Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Fler fastnar i studierna
Sedan 1990-talet har andelen unga som studerar på högskolan fördubblats. Bland Sveriges befolkning har 40 procent en högre utbildning. Samtidigt visar siffror att många studenter blir kvar på högskolan några år för länge och har dålig anknytning till arbetsmarknaden.
De offentliga utgifterna för svensk högskola är 40 miljarder per år. Till största delen är det välanvända resurser, men det finns också en del oroande tendenser, skriver Per Sonnerby, i sin rapport "Lärda för livet" om effektiviteten i svensk högskoleutbildning.
Dagens svenska studenter befinner sig längre i utbildning än studenter för ett par decennier sedan. Under 1990-talet förlängdes många utbildningar med ett år. Stora yrkesprogram så som sjuksköterske- och högskoleingenjörsutbildningar gick från tv till tre år. På de generella utbildningarna blev fyraårig normalstudietid och magisterexamen norm istället för treårig normalstudietid och kandidatexamen.
Enligt Högskoleverket har dagens studenter också sämre förkunskaper än tidigare generationer. Det gäller främst kärnämneskunskaper så som förmåga till matematiska och logiska resonemang, liksom läsförståelse.
För att råda bot på den svaga genomströmningen i utbildningarna och bristen på förkunskaper bland studenterna presenterar Per Sonnerby ett par konkreta förslag för att öka högskolans effektivitet. Till att börja med anser han att studietakten bör höjas. I dag lägger medianstudenten inom samhällsvetenskap och humaniora cirka 25 timmar i veckan på sina studier. Riktmärket bör vara arbetslivets 40-timmarsvecka. Vidare anser han att kandidatexamen och tre års studier ska vara normen och masterprogrammen bör vara kopplade till efterfrågan på arbetsmarknaden
Slutligen föreslår Per Sonnerby att en delegation ska inrättats för att stärka samarbetet mellan gymnasiet och högskolan så att fler studenter blir förberedda för högre studier. Högskolorna ska också få ett ansvar för att följa upp hur deras studenter lyckas på arbetsmarknaden för att informera blivande studenter om resultaten.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
