Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Fler far illa på jobbet
Om du går med på sämre villkor under en period och senare märker att chefen inte har en tanke på att förbättra din situation, vad gör du då? Fogar dig? Sätter eld på kopiatorn? Säger upp dig? Kontakta facket i stället.
- Ju tidigare vi kommer in, desto lättare blir det för oss att hjälpa, säger ombudsmannen Birgitta Nyström.
- Ju tidigare vi kommer in, desto lättare blir det för oss att hjälpa, säger ombudsmannen Birgitta Nyström.
Birgitta Nyström är ombudsman och regionalt arbetsmiljöombud i Unionen region Dalarna. Hon förstår om en illa behandlad person inte vill bråka för att kanske hamna i dålig dager. Men samtidigt, om den anställda inte protesterar, betyder det att han eller hon accepterar läget.
Skulle sedan den person som farit illa bli uppsagd är det inte konstigt om han eller hon vill hämnas och få upprättelse till varje pris. Men upprättelse får man aldrig. Birgitta Nyströms råd är att lägga det gamla bakom sig och använda energin till att hela sig själv, söka annat jobb och tänka över vad man vill göra.
- Vår roll är att företräda medlemmarna, men har arbetsgivaren saklig grund för en uppsägning kan vi inte förhindra den.
Facket hävdar alltid turordningsreglerna vid en uppsägning. Det finns två begrepp. Det ena är principen sist in först ut. Det andra är kompetens. Arbetsgivaren får behålla någon som står längst ner på listan, om den personen har en speciell kompetens som företaget behöver och ingen annan som står längre upp på listan har den eller kan lära sig den på hyfsad tid.
Hyfsad tid kan innebära ett par månader, kanske ett halvår. Det är individuellt. Man ska kunna lära sig arbetsuppgifterna på samma tid som en nyanställd skulle få på sig.
- Det räcker om en person med längre anställningstid har tillräckliga kvalifikationer. "Vi vill behålla henne för hon är bäst" duger inte som argument.
Fler individer far illa nu än förr.
- I dag handlar det mycket mer om känslor, psykosociala frågor. Ofta är det som hänt en tragedi för en enskild. Förr var man mer ett kollektiv, man ringde om en gemensam fråga. "Här har vi dåliga löner, min kamrat tjänar si och så, är inte det för lite?" Det skulle vara rättvist. I dag är många tysta om sina löner. "Jag ska visa mig bäst, jag struntar i hur det går för mina arbetskamrater."
Birgitta Nyström begriper inte varför så många arbetsgivare inte förstår att personalvård är en investering.
- De borde ju stå för lite av förståndet. En maskin, den smörjer man och vårdar, för man vet vad som kommer att hända annars. Men den lilla människan bryr man sig inte om.
Varje vecka ringer medlemmar och gråter eller är arga. De känner sig mobbade, trakasserade, diskriminerade. Även om medlemmen mår så dåligt att han eller hon aldrig vill gå tillbaka till jobbet så är Birgitta Nyströms råd att inte säga upp sig i affekt. Då går personen miste om hjälp från Trygghetsrådet och får vänta längre på sin a-kasseersättning.
Birgitta Nyström brukar fråga: Om problemet blir löst, skulle du vilja vara kvar då? Ibland vill både medlemmen och arbetsgivaren att medlemmen slutar.
- Då händer det att vi kommer överens om en annan lösning.
De ärenden som har ökat mest är uppsägningar. Om man ska försöka hitta något bra med det, så är det, menar Birgitta Nyström, att ingen längre känner en skam över att bli uppsagd.
- Det klassiska förr var när en person fortsatte att gå hemifrån med unikaboxen för att låtsas inför sin familj och sina grannar. Numera när kreti och pleti blir uppsagda, oavsett titlar eller hur duktig man är, så är stämpeln borta. I dag kan man tala öppet om sin arbetslöshet även om det naturligtvis fortfarande är en tragedi för den enskilde.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
