Men eftersom Sifmedlemmarna är nästan fyra gånger fler än de direktanslutna i a-kassan är den procentuella skillnaden mycket större.
Medan 2,5 procent av förbundets medlemmar lämnat a-kassan har en mycket större andel, 12 procent, av de direktanslutna gjort det.
Varför är ännu oklart.
- En tänkbar förklaring är att om man är med i facket för att man känner en facklig solidaritet så kan man känna så även när det gäller a-kassan, vilket då inte behöver gälla för de direktanslutna. Men sedan kan man tänka sig hela skalan från de som aktivt tagit ställning till de som inte förstått hur saker fungerar, säger Birgitta Lanér, ordförande för Arbetslöshetskassornas Samorganisation, SO.
En tänkbar förklaring är också att många av de direktanslutna känner en större trygghet på arbetsmarknaden och då inte tycker det är värt att betala den högre avgiften, menar hon.
- En annan orsak kan vara att medan det ofta krävs en aktiv handling för att gå ur a-kassan av en fackmedlem, eftersom man kan ha gett arbetsgivaren fullmakt att dra avgiften på lönen, så kan den direktanslutne bara strunta i att betala.
Siftidningens granskning av förbundets och a-kassans statistik visar också att det procentuellt var ungefär lika många kvinnor och män, 4,8 respektive 4,4 procent, som lämnade a-kassan under första kvartalet i år.
Om man bor i storstad eller glesbygd med högre arbetslöshet tycks inte ha spelat någon roll.
Medan cirka 2,5 procent av de Sifmedlemmar som bor i Stockholm och Göteborg lämnade a-kassan, var andelen i till exempel Blekinge och Norrbotten runt 2,9 procent.
Större skillnader finns i ifråga om inkomst och ålder.
Medan drygt 6,6 procent av samtliga avhoppare i åldersgruppen upp till 30 år lämnade a-kassan var andelen hela 25,5 procent i gruppen 61 år och äldre yrkesverksamma (ej de som gick i pension).
Som Siftidningen skrev i går är avhoppen procentuellt mycket större bland högavlönade än bland lågavlönade Sifmedlemmar.
ANITA TÄPP