Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Finska tjänstemän allt närmare strejk

Läget är låst i förhandlingarna mellan arbetsgivarna i skogsindustrin och det finska tjänstemannafacket.<br /><br />
Publicerad
- Ingen vill ge vika, en strejk kommer allt närmare, säger förhandlingschef Markku Palokangas på Tjänstemannaunionen, TU.
Något genombrott skedde inte i fredagens förhandlingar. Tjänstemännen avvaktar nu resultatet av medlingen på måndag då finska Pappersförbundet och Skogsindustrierna möts. Trycket på tjänstemännen ökade i går då Pappersförbundet gick ut och vädjade till andra fack om sympatiåtgärder. På onsdag träffar tjänstemännen arbetsgivarna igen, sker inget då kan TU gå ut i strejk i mitten av juni.
Förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal för tjänstemännen i pappersindustrin har pågått ett halvår. Efter att finska pappers strejkat pågår sedan i onsdags en lockout. I Sverige har Pappers sedan i onsdags gått ut i övertidsblockad på sexton finskägda pappersbruk. Sif har uppmanat tjänstemän att vara vaksamma och inte utföra arbetsuppgifter som annars skulle ha utförts av Pappers. På Metsä Tissue i Mariestad får övertidsblockaden maskinerna att stanna i helgen.
- Det berör inte oss, tjänstemännen skulle inte ha jobbat, säger Sifklubbsordförande Morgan Robertsson.
På bruket tillverkas samma produkter som i Finland, därför är man extra uppmärksam. Men man har inte sett att produktion flyttats över från Finland. Något sådant har heller inte upptäckts på Husums bruk, ägt av M-real, norr om Örnsköldsvik. Utifrån övertidsblockaden har beslutsgången ändrats när det gäller jour- och beredskapspersonal.
- För att undvika hårklyverier får bara funktionscheferna kalla in dem, säger Sifklubbsordförande Annica Eriksson.
På Stora Enso-ägda Kvarnsveden i Borlänge har Sifklubbsordförande Anders Wikström inte fått några indikationer på att Pappers arbetsuppgifter flyttats över till tjänstemän eller att produktion flyttats från Finland.
- Cheferna är väl medvetna om vad som gäller.

CHRISTINA SWAHN


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.