Facken på rederiet Viking Line får inte strejka för att förhindra att fartyget Rosella flaggas ut till Estland, eller vidta andra stridsåtgärder som förtar de ekonomiska effekterna av en utflaggning.
Det slog en engelsk underrätt fast den 16 juni, i ett mål där det finska rederiet Viking Line stod som den ena parten och Finska sjömansunionen (FSU) och Internationella transportfederationen (ITF) som den andra. ITF har sitt huvudkontor i London, varför målet kunde prövas i en engelsk domstol.
Domen förbjuder de finska facken att vidta några som helst påtryckningsåtgärder i syfte att få Viking Line att avstå från att flagga ut fartyget. Facket får heller inte utöva påtryckningar för att den finska besättningen ska få behålla sina arbetsvillkor och löner i framtiden, eller att finsk besättning används på fartyget i framtiden. Förbudet gäller i obegränsad tid. Domaren Justice Gloster hotade med ekonomiska påföljder och straff för de fackliga funktionärer som bryter mot förbudet.
Domen lutar sig uttryckligen på EG-rätten. Även om stridsåtgärder för att tillvarata löntagarintressen vore tillåtet enligt finsk lag, skriver domaren, så innebär EG-rätten att dylika aktioner strider mot den fria etableringsrätten. Dessutom skulle det enligt domen orättfärdigt gynna finska sjömäns intressen på bekostnad av estniska sjömäns.
Målet har stora likheter med det så kallade vaxholmsmålet som tidigare prövats i Arbetsdomstolen i Sverige.
- Båda målen berör samma principiella grundfrågor. De handlar om utrymmet att vidta fackliga stridsåtgärder för att hävda arbetstagarnas intressen på den inre ekonomiska EU-marknaden, säger Niklas Bruun, professor i arbetsrätt vid Arbetslivsinstitutet, som deltog som sakkunnig under rättegången.
Enligt Niklas Bruun kan den engelska domen komma att påverka utfallet i vaxholmsmålet när det tas upp i EG-domstolen. Förutsatt att den engelska domen överklagas, vilket enligt Niklas Bruun är sannolikt, är det fullt möjligt att de båda målen behandlas parallellt i EG-domstolen.

THOMAS HELDMARK