Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Färre sommarjobb i industrin

Att hitta något via arbetsförmedlingen kan vara svårt. Hittills är antalet anmälda platser färre än vid samma tid i fjol. Inom industrin har antalet sommarjobb minskat med närmare 25 procent.
Publicerad
- Det går bra för tillverkningsindustrin, men inte ur sysselsättningssynpunkt. Större företag har gjort sig av med folk. Trenden är att produktionsförbättringar sker genom datorisering och att robotar tar över, säger Hans Tydén på Ams.
Även andra vakanser inom industrin minskar, jämfört med i fjol anmäldes 20 procent färre lediga jobb till arbetsförmedlingen under årets första kvartal.
Två tredjedelar av sommarjobben anmäls vanligtvis under första kvartalet. I fjol fick arbetsförmedlingen in 49 000, i år 41 400. Flest jobb finns inom vård och omsorg, även de minskar. Men antalet sommarjobb kan fortfarande komma att öka.
- Man kan vara sent ute eftersom påsken låg i mars. Arbetsgivarna kan vara mindre benägna att gå ut tidigt när det finns många att anställa, säger Hans Tydén.
Flera större företag använder sin webbplats för rekrytering inför sommaren. På ABB är antalet platser för sommarpraktik klart först om två veckor. Fjolårets drygt 650 platser kan komma att minska till omkring 500.
- Verksamheten har bytt inriktning. Tillverkningen finns inte alltid kvar i Sverige, det var där vi tog in folk. Teknikutveckling och konstruktion går på lågvarv under sommaren, säger Ann Ramberg-Hedin på ABB HR Center.
På AB Volvo i Göteborg fanns i fjol cirka 300 feriejobb som studenter kunde söka.
- Prognosen för i år är fortfarande osäker, det kan bli något färre eftersom produktionen stänger under semestern, säger Magnus Gudmundsson på Volvo HR Service.
Som en del av en långsiktig rekryteringsstrategi tar Volvo och ABB in studenter från tekniska utbildningar under sommaren. På andra företag exempelvis ASSA gäller det att ha en förälder som arbetar för att få sommarjobb. Företaget har även praktikanter från tekniska utbildningar som feriearbetar.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.