Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Färre patentansökningar väcker oro

Antalet patentansökningar minskar kraftigt. Från 2001 fram till i dag har PRV fått in 30 procent färre ansökningar. Ökad internationalisering och en ny strategi hos företagen tros vara bidragande orsaker. <br />
Publicerad
Antalet patentansökningar har minskat sedan år 2000. Det finns flera möjliga förklaringar till nedgången.
- En del hoppar direkt till en internationell ansökan hos PCT och söker aldrig patent i Sverige, säger Christian Rasch, statistikansvarig på PRV.
Men enligt honom förklarar det inte hela minskningen. Han menar att det även rör sig om färre som faktiskt söker patent. Vad trenden beror på har han svårt att svara på, men han ser det som en negativ utveckling.
- Om man tycker patentsystemet är bra och utvecklande för företagsamheten, vilket nog de flesta tycker, så är det här ett problem.
Gösta Karlsson förbundsekonom på Sif, tycker det är oroväckande om det rör sig om en långsiktig minskning av antalet patentansökningar.
- Det kan tyda på brist på nytänkande bland företagen eller att man inte tycker att det är viktigt att skydda sina produkter.
Huruvida man söker patent utomlands eller i Sverige tror han har mindre betydelse för företagandet. Söker man till exempel patent i Europa omfattas man ändå av patenträtten i Sverige. Anledningen till att allt fler söker patent i Europa eller internationellt kan vara att slippa söka dubbla patent.
Boel Lagerwall marknadschef på Awapatent, har märkt ett förändrat synsätt hos patentansökarna.
- Företagen i dag är bättre på att fråga sig vilka patent som verkligen stärker deras affärer och satsar oftare på färre men mer strategiska patent istället för att lägga ut en bombmatta för att hindra konkurrenterna.
Hon är däremot tveksam till om man kan tala om en egentlig minskning av ansökningar.
- Det är viktigt att inte bara titta på absoluta siffror när man talar om patentansökningar, den viktigaste trenden just nu är internationalisering, Sverige räcker inte till helt enkelt.

ANNE-LI LEHNBERG


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.