Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Fackets fem krav inför valet

HTF pressar politikerna i valrörelsen på fem viktiga sakområden, och räknar med att förbundets krav kommer att få genomslag.<br />-Det är stor chans att vi når ut. Det här är inga små frågor, säger Bengt Olsson, vice ordförande i HTF.<br />
Publicerad
Föräldraförsäkringen, hushållsnära tjänster, a-kassan, ungdomsavtal och utbildning i arbetslivet är de områden som utgör förbundets valmanifest, som fått namnet HTF:s 5.
Vid denna tidnings utgivning drar det mer intensiva arbetet med att påverka politikerna igång.
-Det är oerhört viktiga frågor, som berör större gruppen än bara våra medlemmar, säger Bengt Olsson och exemplifierar med a-kassan.
Där kräver förbundet att det högsta ersättningsnivån höjs. I dag finns taket vid drygt 20 000 kr. Ett annat krav är att arbetslöshetsförsäkringens krångliga regler behöver förenklas, så att de blir begripliga för varje löntagare.
I manifestet finns frågor där man kan få ganska mycket stöd, som prioriteringar av utbildningar som tillgodoser näringslivets behov eller kravet på en utredning av skattesubvention av hushållsnära tjänster.
Däremot är man inte säker på stödet för en individuell föräldraförsäkring och vet att alla partier inte ställer upp på HTF:s nej till ungdomsavtal.
-Jag tvivlar på kristdemokraterna i frågan om föräldraförsäkring och centern vill ju införa ungdomsavtal. Många partier ställer upp på delar av våra fem frågor. Det är en mix, men vi har nog ingen med oss helt och hållet, säger Bengt Olsson.

Samarbetsavtal med arbetsgivare
Tjänstesektorn är på väg att få ett samarbetsavtal som liknar den överenskommelse som finns i industriavtalet. Det är HTF och Sif som diskuterar en sådan lösning med arbetsgivarna i Almega. Redan i mars fanns en första skiss på avtal och innan nästa avtalsrörelse startar i vår ska parterna vara överens, lyder planeringen.
Tjänstesektorn står för 60 procent av näringslivets samlade produktionsvärde, men trots att sektorn växer snabbast i Sverige växer den ännu snabbare utomlands. I avtalet vill man stimulera sådant som nyföretagande och export av tjänster, bättre utbildning, mer forskning och bättre fungerande arbetsmarknad.
Kanslierna på de tre organisationerna är nu klara med ett förslag till avtal. Nu är det den fackliga ledningen som ska säga sitt om avtalet, innan det kan undertecknas.
-Fördelarna med att bli överens är att det håller politikerna borta från avtalsrörelsen. Det är för många som försöker lägga sig i, säger Tommy Mases, tillförordnad förhandlingschef på HTF, men tror inte att avtalsrörelsen kommer att få ett snabbare tempo på grund av detta.
-Jag tror inte att detta fungerar som sesam öppna dig, utan vi kommer att vara överens om grundtagen och hur vi löser eventuella problem.

Transportfacken behöver växa
Under sensommaren deltog HTF på Internationella Transportarbetarfederationens kongress, som hölls i Sydafrika. Bengt Olsson blev då vald till vice ordförande i turistsektionen.
-Det är viktigt att få igång sektionen, men svårt. Den tangerar i arbete som också sker inom sjöfart och flyget, säger Bengt Olsson.
Att få en bättre facklig organisering var en viktig fråga för kongressen. Medlemsantalet i transportfacken i många länder runt om i världen är lågt. En annan viktig fråga är kampen mot sjukdomen aids, som hotar att slå sönder flera samhällen, inte minst Sydafrika där kongressen hölls.

Vändning i höst?
Medlemsstatistiken från halvårsskiftet juni/juli visar att HTF minskat med 350 medlemmar i år. Enbart under den först sommarmånaden juni minskade förbundet med 300 medlemmar. Det är normalt att sommarmånaderna är skrala månader för medlemsrekryteringen, berättade Sven-Gunnar Sööder, rekryteringsansvarig i ett tidigare nummer av tidningen. Däremot är hösten en bra period, berättade han. Då förväntas HTF, som har nu 156 700 medlemmar, att växa igen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.