Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Facket på Telia oroas över etablering i "tortyrländer"

Sedan det blivit känt att Telia Sonera har verksamhet i länder där det är vanligt med tortyr och andra kränkningar av mänskliga rättigheter kommer nu Sifklubben att agera.<br />
Publicerad
- Enligt våra attityder och det vi bestämt i vår fackliga international ska Telia vara i länder som uppträder på ett korrekt sätt. Vi kommer att ta upp den här saken i fackstyrelsen. För oss är det jätteviktigt att företaget uppträder rätt, säger Sifordförande Berith Westman.
I går hävdade Svenska Dagbladet att det i flera före detta sovjetstater där Telia Sonera nu har sina viktigaste tillväxtmarknader, exempelvis Azerbajdzjan, Georgien och Moldavien, förekommer tortyr, korruption och förföljelser av oliktänkande.
Enligt Filippa Bergin, chef för Amnesty Business Group, saknar sannolikt många svenska storföretag med internationell verksamhet analyser som innefattar risken att kränka mänskliga rättigheter, något som Amnesty Business Group erbjuder företag att göra kostnadsfritt.
Och även om Telia Sonera, enligt den informationsansvarige, gjort politiska riskanalyser för alla länder där man verkar, är det oklart om analyserna är tillräckliga.
Filippa Bergin varnar för att företag som inte gjort tillräckliga analyser riskerar att hjälpa totalitära regimer begå brott mot de mänskliga rättigheterna vilket också kan resultera i skadeståndsanspråk framöver.
- Vi har ju etiska regler och förhållningsregler om hur man ska uppträda inom företaget så att man följer FN:s konventioner och liknande. Men det innebär ju ingen hundraprocentig garanti för att det är heltäckande, säger Berith Westman.
Hon är nu beredd att agera men är ännu osäker på hur.
- Vi har ju inget utbyte med facken i de här länderna och kan därför inte komma åt frågan på det sättet.
- Vi har ingen möjlighet att bedöma om de analyser vi har är tillräckliga. Det måste Sif som förbund i så fall göra. Men vi skulle självklart inte ha något emot att få hjälp av Amnesty om det behövs, säger Berith Westman.

ANITA TÄPP









Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.