Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
"Facket måste sätta mer press"
Nu när konjunkturen viker måste Arbetsförmedlingen bli bättre på att hitta jobb hos små och medelstora företag och se till att de vågar anställa. Det säger Hillevi Engström, som sedan i våras är ordförande för riksdagens arbetsmarknadsutskott.
Hon är moderat och kriminalinspektör från Sollentuna. På det gula kavajslaget har hon ett silverfärgat smycke i form av ett par handbojor.
- Matchningen mellan arbetssökande och arbetsgivare måste bli bättre. Långtidsarbetslösa har ofta kompetens. De behöver stöttas och coachas. Dessutom behöver det bli billigare att anställa, säger hon.
Hon tycker att det är ett bekymmer att så många har lämnat a-kassan. Regeringens förslag i budgetpropositionen att sänka a-kasseavgiften med 50 kronor i månaden tycker hon är rimlig och hon hoppas att den tillsammans med de sänkta kraven för inträde i a-kassan ska vända utvecklingen och få folk att återvända till a-kassorna. Hon vill att det ska vara lika naturligt att betala sin a-kasseavgift som att betala hyran.
Hon var Polisförbundets första kvinnliga ombudsman. Det var rättvisefrågor och arbetstider som fick igång hennes fackliga engagemang. Bland poliser är vitsord viktiga för karriären. Hillevi Engström tyckte att de ofta var orättvisa och subjektiva. Att förena polisarbete på heltid med barn var mycket tufft och det gjorde att hon tog sig an arbetstiderna.
- Att sträva efter bättre villkor har inget med partitillhörighet att göra. Moderater och socialdemokrater har samma önskemål om förbättringar.
Från tiden som ombudsman på Polisförbundet är hon mest stolt över att hon etablerade jämställdhetsarbetet i organisationen. Hillevi Engström ledde en arbetsgrupp som la konkreta förslag om jämställdhet.Även som ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott värderar hon arbetstid som en viktig fråga och förespråkar mer flexibel arbetstidsförläggning. För henne betyder det att anpassa arbetstiden efter individen. Det kan till exempelvis vara att arbeta mer under höst och vinter.
- Om företagen ska kunna behålla kompetens så behövs det mer flexibel arbetstid. Det skulle få anställda att fungera bättre och ohälsan skulle minska.
Hillevi Engström reagerar även på påtvingade deltidsjobb och pekar på handeln, som hon tycker har orimliga arbetstider. Att som handelsarbetsgivarna erbjuda tjänster med 25 timmars veckoarbetstid gör det omöjligt att försörja sig. Det borde gå att ordna så att de anställda får heltidsjobb.Så långt resonerar hon som bland annat LO-förbundet Handels. Däremot har hon inte samma syn på ob-ersättningen som facket. Hennes tanke är att obekväm tid är olika saker för olika människor. Arbete en söndag är inte alls obekvämt för 17-åringen medan det definitivt är det för en 30-årig småbarnsförälder. Lösningen är någon slags omfördelning så att den äldre butiksanställde tjänar mer, tror Hillevi Engström.
För henne står den svenska modellen för stabilitet och väl utvecklad välfärd. Parterna tar ansvar för lönebildningen och det är få konflikter på arbetsmarknaden.
- Det är inte min bild att det är lätt att starta en arbetsmarknadskonflikt. Vi har få konflikter i Sverige. Jag tror inte på konflikter utan vill hellre se förhandlingar.
I de pågående huvudavtalsförhandlingarna vill Svenskt Näringsliv ändra på konfliktreglerna. Arbetsgivarna vill också skriva om bestämmelserna för anställningsskydd. Det har Hillevi Engström förståelse för. Hon säger att las-reglerna gör att de som har lång anställningstid inte törs byta jobb för att de kommer att hamna långt ner på las-listan. Detta bidrar till ohälsan i arbetslivet, tror hon.- Det är bra att arbetsmarknadens parter tar initiativ till förändringar av anställningsreglerna. Det är önskvärt om människor kan gå in och ut i olika jobb och ha en viss trygghet.
Hillevi Engström säger att det är en felaktig bild att moderaterna bara skulle stå på arbetsgivarnas sida. Hon vill att både fack och arbetsgivare ska vara starka och förmå sluta avtal om förhållandena i arbetslivet.
- Vi ska inte ha mer lagstiftning. Det är bra om facket blir starkare och kan sätta mer press, men facket måste bli tydligare med vad medlemserbjudandet innebär. Det finns så många bra delar i avtalen. Ta trygghetsavtalen till exempel. I dem finns en imponerade kraft att få tillbaka folk i arbete.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
AD: Värvningsförbud gick för långt
Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.
Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.
Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.
Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.
I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.
AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.
Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.
– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.
Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.
Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.
– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.
– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.
