Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

"Facket måste sätta mer press"

Nu när konjunkturen viker måste Arbetsförmedlingen bli bättre på att hitta jobb hos små och medelstora företag och se till att de vågar anställa. Det säger Hillevi Engström, som sedan i våras är ordförande för riksdagens arbetsmarknadsutskott.
Göran Jacobsson Publicerad 23 september 2008, kl 11:26

Hon är moderat och kriminalinspektör från Sollentuna. På det gula kavajslaget har hon ett silverfärgat smycke i form av ett par handbojor.

Hillevi Engström - Arbetsmarknadsutskottets ordförande- Matchningen mellan arbetssökande och arbetsgivare måste bli bättre. Långtidsarbetslösa har ofta kompetens. De behöver stöttas och coachas. Dessutom behöver det bli billigare att anställa, säger hon.

Hillevi Engström är heller inte främmande för att satsa mer på arbetsmarknadsutbildning och hon pekar samtidigt på KY-utbildningar - kvalificerade yrkesutbildningar - som något bra.

Hon tycker att det är ett bekymmer att så många har lämnat a-kassan. Regeringens förslag i budgetpropositionen att sänka a-kasseavgiften med 50 kronor i månaden tycker hon är rimlig och hon hoppas att den tillsammans med de sänkta kraven för inträde i a-kassan ska vända utvecklingen och få folk att återvända till a-kassorna. Hon vill att det ska vara lika naturligt att betala sin a-kasseavgift som att betala hyran.

Hon var Polisförbundets första kvinnliga ombudsman. Det var rättvisefrågor och arbetstider som fick igång hennes fackliga engagemang. Bland poliser är vitsord viktiga för karriären. Hillevi Engström tyckte att de ofta var orättvisa och subjektiva. Att förena polisarbete på heltid med barn var mycket tufft och det gjorde att hon tog sig an arbetstiderna.

- Att sträva efter bättre villkor har inget med partitillhörighet att göra. Moderater och socialdemokrater har samma önskemål om förbättringar.

Från tiden som ombudsman på Polisförbundet är hon mest stolt över att hon etablerade jämställdhetsarbetet i organisationen. Hillevi Engström ledde en arbetsgrupp som la konkreta förslag om jämställdhet.

Även som ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott värderar hon arbetstid som en viktig fråga och förespråkar mer flexibel arbetstidsförläggning. För henne betyder det att anpassa arbetstiden efter individen. Det kan till exempelvis vara att arbeta mer under höst och vinter.

- Om företagen ska kunna behålla kompetens så behövs det mer flexibel arbetstid. Det skulle få anställda att fungera bättre och ohälsan skulle minska.

Hillevi Engström reagerar även på påtvingade deltidsjobb och pekar på handeln, som hon tycker har orimliga arbetstider. Att som handelsarbetsgivarna erbjuda tjänster med 25 timmars veckoarbetstid gör det omöjligt att försörja sig. Det borde gå att ordna så att de anställda får heltidsjobb.

Så långt resonerar hon som bland annat LO-förbundet Handels. Däremot har hon inte samma syn på ob-ersättningen som facket. Hennes tanke är att obekväm tid är olika saker för olika människor. Arbete en söndag är inte alls obekvämt för 17-åringen medan det definitivt är det för en 30-årig småbarnsförälder. Lösningen är någon slags omfördelning så att den äldre butiksanställde tjänar mer, tror Hillevi Engström.

För henne står den svenska modellen för stabilitet och väl utvecklad välfärd. Parterna tar ansvar för lönebildningen och det är få konflikter på arbetsmarknaden.

- Det är inte min bild att det är lätt att starta en arbetsmarknadskonflikt. Vi har få konflikter i Sverige. Jag tror inte på konflikter utan vill hellre se förhandlingar.

I de pågående huvudavtalsförhandlingarna vill Svenskt Näringsliv ändra på konfliktreglerna. Arbetsgivarna vill också skriva om bestämmelserna för anställningsskydd. Det har Hillevi Engström förståelse för. Hon säger att las-reglerna gör att de som har lång anställningstid inte törs byta jobb för att de kommer att hamna långt ner på las-listan. Detta bidrar till ohälsan i arbetslivet, tror hon.

- Det är bra att arbetsmarknadens parter tar initiativ till förändringar av anställningsreglerna. Det är önskvärt om människor kan gå in och ut i olika jobb och ha en viss trygghet.

Hillevi Engström säger att det är en felaktig bild  att moderaterna bara skulle stå på arbetsgivarnas sida. Hon vill att både fack och arbetsgivare ska vara starka och förmå sluta avtal om förhållandena i arbetslivet.

- Vi ska inte ha mer lagstiftning. Det är bra om facket blir starkare och kan sätta mer press, men facket måste bli tydligare med vad medlemserbjudandet innebär. Det finns så många bra delar i avtalen. Ta trygghetsavtalen till exempel. I dem finns en imponerade kraft att få tillbaka folk i arbete.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.