Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Facket kritiserar Arlas sparplaner efter bojkotten

Nu får svenska Arlaanställda ta den första smällen till följd av den muslimska bojkotten, hävdar facket. Det sedan ledningen förklarat att man överväger att outsourca stora delar av koncernens IT-verksamhet.
Publicerad 9 mars 2006, kl 12:00
Totalt berörs 180 anställda, varav 45 i Sverige. Men det är i Sverige som ledningens planer kommer att få störst effekt, befarar koncernfackets ordförande Birgitta Sjöberg:
- I Danmark har man mycket starka driftplatschefer som vägrar släppa ifrån sig de många lokala IT-tekniker som varje driftplats förfogar över, vilket vi inte har i Sverige. Och vi har redan en mycket hårt slimmad och effektiv IT-organisation.
Ledningen informerade den berörda personalen i veckan om att man ska undersöka möjligheten att outsourca den största delen av IT-verksamheten.
De enda som undantas är den personal som har hand om koncernens IT-design.
Arlas anställda var redan innan bojkotten inleddes ställda inför ett sparbeting på 600 miljoner kronor i år.
- Det beror på att koncernledningen vill leva upp till ägarnas krav på mjölkpriset, säger Birgitta Sjöberg.
- Tuffa besparingar görs på varje division och stab, som sliter med att minska svinnet, utnyttja råvaran på bästa sätt, minska inköpskostnader för emballage och så vidare.
Arlas ledning har beräknat att den pågående bojkotten kan komma att kosta företaget 490 miljoner kronor på årsbasis, men har lovat att det inte ska resultera i någon ytterligare sparåtgärd.
Men Birgitta Sjöberg anser att en outsourcing av IT-verksamheten är just det.
- De kommer att säga att den beror på det tidigare sparbetinget. Men vi är säkra på att man aldrig gjort så här om det inte varit för bojkotten.
- Jag kan förstå att man behöver snabba pengar men det här är något som vi kommer att förlora på i längden. Många andra företag insourcar nu i stället verksamhet därför att kostnaden stiger efter en kort tid och man blir helt i händerna på externa företag. Vi riskerar också att snabbt tappa kompetens. Redan nu överväger många att söka sig någon annanstans.

ANITA TÄPP
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.