Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Fackens lönekrav rimliga enligt Sif

Svenska fack tar stort ansvar i lönebildningen. Det menar Mathias Åström på Sifs förhandlingsenhet, och hävdar samtidigt att frysta eller sänkta löner passiviserar företagandet.
Publicerad
Vid ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv på onsdagen framhöll organisationens chefsekonom Stefan Fölster att den svenska löneutvecklingen måste anpassas till den internationella. Annars finns risken att svenska arbetstillfällen flyttas utomlands, där arbetskraften är billigare.
- Det är sånt de säger i alla länder. Det är ett klassiskt argument, säger Mathias Åström på Sifs förhandlingsenhet.
Svenskt Näringslivs egna beräkningar visar att varje procentenhet utöver vad Konjunkturinstitutet räknar med att löneökningarna kommer att bli innebär 100 000 förlorade arbetstillfällen.
- Vi ska lägga oss på en god europeisk nivå och det har vi gjort. I Tyskland ligger lönerna 20 procent högre. Vi ställer inga krav på nivåer som går utanför KI:s prognoser. Varför kräver vi inte de löneökningar och pensionsavsättningar som vissa av näringslivets toppchefer kräver? Jo, för att vi till skillnad från dem tar ansvar. De som påstår att vi inte gör det har inte tittat åt rätt håll först, säger Mathias Åström.
Facken har, enligt Åström, inför avtalsrörelsen gjort noggranna ekonomiska kalkyler och även tagit hänsyn till olika parametrar internationellt.
- Det har jobbats noga med detta för att vi inte ska kunna beslås med att höfta till som en kravmaskin. Det krav som ligger är schysst ekonomiskt underbyggt.
Om Sif skulle gå på arbetsgivarnas linje med lokal lönebildning, vilket skulle kunna innebära frysta löner eller i värsta fall lönesänkningar, skulle man inte se till företagens bästa.
- Det är inte utvecklingsrationellt. Man behöver inte gå längre än till sig själv. Man behöver den moroten som en löneökning ger för att ge lite till. Det där "lite till" är skillnaden mellan innovation och utveckling, och passiv produktion, säger Mathias Åström.
Sifs lönekrav i årets avtalsrörelse är att varje anställds lön ligger till grund för 2,7 procent eller minst 560 kronor till potten, samt arbetstidsförkortning på nio timmar per år, vilket motsvarar en löneökning på 0,5 procent. Varje anställd ska få en viss löneökning. Sif kräver minst 350 kronor.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.