Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Facken säger nej till drogtest

Pilotprojketet med slumpvisa drogtester på ABB i Ludvika har avslutats. Företaget tycker att det gått bra och vill utvidga verksamheten. Samtliga fackförbund säger nej.
- Vi har inte fått tillfredställande svar om hur testerna kommer att hanteras, säger Jonas Häggman, Unionens klubbordförande.
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad 30 maj 2013, kl 09:05
drogtest

Diskussionen kring att införa slumpvisa drogtester har förts mellan ledning och fack under flera år. När frågan togs upp i centrala förhandlingar förra våren sa både Unionen och IF Metall nej. Ett pilotprojekt drog ändå  igång i höstas. Då valde en slumpgenerator ut anställda som fick lämna ett alkoholutandningsprov samt ett salivprov som visar om det finns spår av droger. Alla yrkesgrupper testas.

För Unionenklubben har frågan varit tvetydig. De är överens med arbetsgivaren om att ABB ska vara en drogfri och säker arbetsplats. Samtidigt vill man inte att de anställda ska känna sig utpekade eller misstänkliggjorda på grund av testerna.
- Vi anser att ABB ska vara en drogfri arbetsplats. Samtidigt finns det en integritetsaspekt som är svår att bortse ifrån. Jag har bara fått två samtal från anställda som varit oroliga, men IF Metall har haft många missnöjda medlemmar. Man undrar hur testerna hanteras, hur tillförlitliga de är och vad de kan användas till om de hamnar i orätta händer, säger Jonas Häggman.

Att vägra testet är svårt. Då riskerar du jobbet.
- Om du inte vill ta testet behandlas du som misstänkt påverkad och en rehabiliteringskedja drar igång. Och det blir fler tester som visar om ditt blod eller urin bär spår av någonting.

På ABB anser man att pilotprojektet varit lyckat. Efter en utvärderingsperiod har man kommit fram till att man vill fortsätta med testerna lokalt. Man ska inom en snar framtid även ta beslut om att utöka testerna till att omfatta ABB:s samtliga arbetsplatser.
- Vi har sagt nej till att fortsätta med testerna lokalt. Vi har inte fått svar på de frågor vi ställt. Nu inväntar vi ABB:s beslut om att utöka testerna. Skulle det bli så kommer det att bli en ny förhandling, säger Jonas Häggman.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.