Högutbildade och välbetalda är inte oroliga för den egna ekonomin, trots att de tror att det kommer att gå sämre för Sverige. Lågutbildade har lägre förväntningar på sin ekonomi det närmsta året.
TCO har gjort egna analyser av Statistiska centralbyråns undersökning av hushållens inköpsplaner. Resultatet visar att det skiljer stort mellan förväntningarna på den privata ekonomin och Sveriges ekonomi.
- Hushållens förväntningar kan få effekt på konjunkturen i sig. Om man har låga förväntningar kommer man kanske att börja spara, och då sjunker konsumtionen, säger Katarina Magnusson, ekonom på TCO.
Förväntningarna på Sveriges ekonomi har sjunkit drastiskt på ett år. I augusti trodde 34 procent att det kommer att bli sämre tider. För ett år sedan var det nio procent. Femton procent tror att Sveriges ekonomi kommer att bli bättre, mot 39 procent för ett år sedan.
Uppfattningarna om samhällsekonomin skiljer sig från hur man tror att den privata ekonomin kommer att utvecklas.
En avgörande faktor för vilka förväntningar man har på den privata ekonomin är huruvida man har ett fast jobb eller inte.
- Det finns grupper som med all sannolikhet kommer att klara sig bra i en lågkonjunktur. Det är de med bra utbildningar och fasta jobb. De som brukar drabbas värst är unga utan utbildning eller erfarenhet som har tillfälliga jobb eller projektanställningar.
- Tio procent tror att den egna ekonomin blir sämre de kommande tolv månaderna. Det är ett positivt element att ta fasta på. Regeringen måste fortsätta att höja taken i socialförsäkringarna så att folk känner sig trygga och vågar konsumera, säger Katarina Magnusson.
LINDA SVENSSON©siftidningen
