Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Få tjänstemän hjälpta av arbetsförmedlingen

Bara tre arbetslösa tjänstemän av hundra hittar nytt jobb med hjälp av arbetsförmedlingen. Det är många gånger vanligare att den arbetslöse själv ordnar jobb med hjälp av egna kontakter. Det visar statistik från Trygghetsrådet, TRR.<br />
Publicerad
TRR har ställt ett antal frågor till de drygt åtta tusen arbetslösa tjänstemän som under året har varit anmälda hos TRR och som sedan fått nytt jobb. En av frågorna har varit hur de fått det nya jobbet.
Det vanligaste svaret är egna kontakter. 41 procent av de arbetslösa ordnade nytt arbete på så vis. Tidigare yrkeskontakter var allra viktigast, 25 procent.
Dessutom har nästan var tionde tjänsteman fått nytt jobb genom att de själva tagit kontakt med företag och erbjudit sina tjänster.
- De har så att säga sökt jobb som inte finns. Detta är något vi försöker lära våra klienter, säger rekryteraren Claes Åberg på TRR.
TRR:s egna rekryteringsservice har lyckats i 9,5 procent av fallen.
Statistiken visar vidare att 13 procent hittar jobb genom tidningsannons, att sju procent sökt annons på Internet och att lika många, sju procent, blir återanställda på den gamla arbetsplatsen. Däremot har bara en procent fått jobb genom att lägga ut sitt CV på nätet.
Därtill kommer de som fått jobb genom arbetsförmedlingen. Enligt TRR:s vd Carl-Gustaf Leinar uppmanar TRR alla sina klienter att anmäla sig till och aktivt ta hjälp av arbetsförmedlingen. Trots detta hittar bara tre procent jobb med hjälp av arbetsförmedlare och drygt fyra procent genom Platsbanken.
Lars Sjöström, ställföreträdande generaldirektör på Arbetsmarknadsstyrelsen, tycker inte att siffrorna är ett underbetyg.
- Om arbetsförmedlaren vet att personen samtidigt är inskriven på TRR så lägger han eller hon förmodligen inte ner lika mycket krut. Det är naturligt. Undersökningen visar vikten av att söka genom så många kanaler som möjligt och att själv vara aktiv, säger han.

THOMAS HELDMARK

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.