Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Få älskar sina mål

Målstyrning har kommit att prägla mångas arbete de senaste åren. I Positions chefspanel svarar dock två av tre att vissa mål varit hämmande för medarbetarnas engagemang.
Dag Bremberg Publicerad 5 juni 2012, kl 12:24

Chefer är i regel involverade i att sätta såväl sina egna mål som medarbetarnas, utifrån organisationens övergripande mål. Men processerna innan målen spikas fungerar mer eller mindre bra. I vissa företag är styrningen uppifrån stenhård, i andra ges alltför lite tid till diskussioner om vilka mål som är mest relevanta.


Som mellanchef har man ofta bara att "gilla läget", men det framkommer i vår panelundersökning att relativt många chefer är kritiska till de mål som de själva och medarbetarna får.  

Att arbetet har blivit mer målstyrt de senaste åren tycker 58 procent, medan endast 4 procent befinner sig på positioner där det blivit mindre målstyrt.

Så här tycker cheferna om sina egna mål:
Möjliga att uppnå (76%)
Fångar in alla relevanta uppgifter (73%)
Lagom till antalet (62%)
Mäter rätt saker (59%)

Synar man svaren närmare visar det sig att endast 15 procent "instämmer helt" i att de mål de fått "mäter rätt saker". Det innebär att de allra flesta chefer är mer eller mindre skeptiska till sina mål.  En av tre är uttalat avståndstagande.

Endast 19 procent instämmer helt i att målen är lagom många, vilket måste innebära att en stor majoritet anser att målen borde vara färre.
Män är mer kritiska till att målen är relevanta och mäter rätt saker. Fler av kvinnorna efterlyser tydligare mål.

När det gäller de mål som medarbetarna får så brukar de reagera "ganska positivt" enligt de flesta av cheferna. Få upplever att medarbetarna är mycket positiva eller direkt negativa.
En stor majoritet av cheferna, 2 av 3, har dock själva noterat att vissa mål har varit hämmande för kreativiteten och engagemanget hos medarbetarna. Bland chefer över 58 år är det hela 81 procent som upplevt detta problem.

Nästan alla (92 procent) tror att medarbetarna skulle vara mer positiva om de fick delta i diskussioner om vilka som är de mest relevanta målen.
Vad brukar då hända om inte alla mål uppnås?
Det blir diskussion på utvecklingssamtalen, svarar två av tre, medan var fjärde chef uppger att lönen påverkas eller att bonus försvinner. De som svarar att ingenting sker är endast 15 procent.
Uppenbarligen tas uppföljningen av målen i regel på stort allvar, trots att många är mer eller mindre skeptiska till om det är helt rätt mål som man satt upp.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.