Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Extrapris på kvinnors arbete

Kvinnor får ungefär 85 procent av mäns genomsnittslöner. Nu är det slut på rean. Idag stod Facketförändras.nu i tunnelbanan och sålde muffins. Tre kronor för män och två för kvinnor, tanken är att illustrera lönegapet mellan män och kvinnor.
Kim Engstrand Lund Publicerad 8 mars 2011, kl 14:09

Facketförändras.nu är ett gemensamt initiativ från alla förbund inom TCO. Idag uppmärksammade de kvinnodagen genom att sälja muffins i morgonrusningen.

- Det är en rolig grej samtidigt som det är viktigt att påminna om att kvinnor fortfarande tjänar mindre än män för lika arbete, säger Viola Zabeti, projektledare på Facketförändras.nu.

Ulrika Hagström är jämställdhetspolitisk utredare på TCO. Hon förklarar att den privata sektorn har minst jämställda löner och att det är störst skillnad i branscher med höga löner.

- Under 2010 utgjorde kvinnors snittlön 85 procent av männens löner och det har i stort sett inte förändrats på 30 år eftersom lönegapet varit ungefär detsamma sedan 1981.

I tunnelbanan går muffinsen åt som smör i solsken, efter 25 minuter är de slut. Men de rosaklädda kvinnorna från Facketförändras.nu står kvar och fortsätter att dela ut en pin, den så kallade "Kvinnoslanten".

- Kvinnoslanten ska representera löneskillnaden mellan män och kvinnor. Flera män har sagt att de ska sätta på sig den. Muffinsen är det mest kvinnor som köpt. Många har kommit fram och pratat och folk har skrattat och nickat åt oss, trots att det är bråttom till jobbet, säger Elsa Saboonchi, verksamhetschef på Facketförändras.nu.

En pappa kom fram och var orolig för sin dotter och frågade om det fanns ett forum för föräldrar att diskutera jämställdhet, berättar Elsa Saboonchi. Hon anser att det var ett bra förslag som skulle kunna startas inom fackets ramar.

- Majoriteten av reaktionerna har varit positiva men vissa har bara skakat på huvudet och gått härifrån. Men det är ju inte så konstigt med tanke på hur det ser ut på arbetsmarknaden idag, säger Elsa Saboonchi.

En heltidsarbetande kvinna får i snitt 4 400 kronor mindre i månaden än män. Målet med muffinsauktionen var att belysa detta och skapa snackisar vid fikabordet. Samtidigt startas kampanjen "Lika lön oavsett kön" på Facebook. Elsa Saboonchi upplever att det kan finnas ett behov av aktioner på kvinnodagen.

- Många tänker att Sverige är ett föregångsland inom jämställdhet. Risken är att man lutar sig tillbaka och inte tänker på att kvinnor faktiskt har lägre lön. Då är det lätt att halka efter. Temadagar kan vara ett sätt att skapa extra fokus. Men jag skulle vilja att det inte behövdes en kvinnodag.

I syfte att rätta till oförklarliga löneskillnader använder sig fackförbunden inom TCO av lönekartläggningar. De görs tillsammans med arbetsgivare på den enskilda arbetsplatsen. Men sedan 2009 sker de endast vart tredje år istället för varje år som tidigare.

- Om det finns en löneskillnad mellan könen som inte kan förklaras med de lönekriterier som arbetsgivaren har angett ska man enligt lagen utjämna den skillnaden. Konsekvensen av den nya lagen blir att färre människor får en diskriminerande lön tillrättad. Och det innebär att det blir jobbigare att göra kartläggningen när det var tre år sedan sist istället för när man gör den varje år, som en rutin, säger Ulrika Hagström.

Att gå direkt till chefen och påpeka att en manlig kollega har högre lön för lika arbete kan vara jobbigt. Elsa Saboonchi rekommenderar att man vänder sig till fackklubben eller facket centralt.

- De kan diskutera frågan med dig och du får verktyg och hjälp. Facket kan ta upp saken med arbetsgivaren på ett konstruktivt sätt. Många arbetsgivare vill gärna vara jämställda.

Pengarna efter muffinsaktionen skulle egentligen gå till TCO förbundens solidaritetsfond. Under morgonrusningen inleddes dock ett spontant samarbete med insamlingsstiftelsen "Kvinna till kvinna", som stödjer kvinnors organisering i konfliktområden.

- De råkade också stå här så vi gjorde gemensam sak och gav lite av pengarna till dem, säger Elsa Saboonchi.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.