EU-kommissionen föreslog redan före jul att ungdomsarbetslösheten i Europa ska tacklas genom en ungdomsgaranti för unga som varit utan jobb i mer än fyra månader. EU-parlamentet stöder nu förslaget. I veckan röstade 549 ledamöter för att anta en resolution som uppmanar arbetsmarknadsministrarna i medlemsländerna att, då de möts i februari, enas om att införa system för ungdomsgaranti. 96 ledamöter röstade nej och 28 lade ner sin röst. En av dem som lät bli att rösta är parlamentarikern Mikael Gustafsson, V:
- Det är väl bra att diskutera hur man kan skapa sysselsättning för unga, det är omöjligt att säga nej till, men jag kunde absolut inte rösta ja heller. Det är ju EU:s ekonomiska politik som är orsaken att vi har så hög arbetslöshet bland unga.
Vid samma session i Strasbourg antogs ett betänkande som enligt Gustafsson hyllar de åtstramningspaket och nedskärningar som lett till färre jobb, framförallt för ungdomar. I Grekland är till exempel 57,6 procent av ungdomarna arbetslösa och i Spanien 56,5 procent. EU-snittet ligger på 23,7 procent. Kostnaden för understöd och uteblivna skatteinkomster för de unga beräknas uppgå till 1 300 miljarder kronor om året.
Den föreslagna ungdomsgarantin, som förväntas finansieras med hjälp av EU-pengar, ska se till att ungdomar under 25 eller nyutexaminerade under 30, ska få möjlighet till jobb, vidareutbildning eller lärlings/praktikplats inom fyra månader.
- Den ena handen slår samtidigt som den andra smeker försiktigt på kinden. Jag vägrar vara med i det spelet. Samtidigt är jag orolig för att ungdomsgaranti kan komma att leda till lönedumpning, mindre facklig påverkan och skitjobb för unga, säger Mikael Gustafsson.
