Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

EU-projekt ska få fart på jämställdhet i byggbranschen

Kvinnor och invandrare göre sig ej besvär. Så har det sett ut länge i byggbranschen, något som det EU-stödda Libraprojektet hoppas kunna förändra.<br />
Publicerad
Bara åtta procent av de som jobbar i byggbranschen är kvinnor. Lika illa ställt är det när det gäller personer med utländsk bakgrund.
Men att byggbranschen skulle utmärka sig som särskilt konservativ eller chauvinistisk håller inte projektkoordinatorn Åsa Douhan med om.
- Byggbranschens rykte är oförtjänt dåligt, säger hon och hänvisar till en enkätundersökning som genomfördes med över tusen bygganställda. I den framkom att inställningen till etnisk mångfald och kvinnor faktiskt är positiv.
Trots det har Libraprojektets fyraåriga arbete handlat om att förändra attityderna både hos företagen och hos dem som man vill ska börja jobba i branschen, det vill säga kvinnorna och invandrarna.
Förutom att göra attitydundersökningar har man utbildat gymnasielärare och medverkat vid byggutbildningar på gymnasienivå samt skapat nätverk för intresserade av problematiken runt kvinnor inom byggsektorn. Även studie- och yrkesvägledare liksom personal på arbetsförmedlingen har utbildats.
Men att ändra ingrodda attityder är en långsam process. Än så länge har därför knappast projektet lett till någon dramatisk förändring. De mest konkreta resultaten utgörs av rekryteringen av 25 kvinnor till en byggutbildning, att man varit med i rekryteringsprocessen vid tre arbetsledarutbildningar och konstruktionen av en byggbod där kvinnor och män kan byta om samtidigt.
Under det närmsta året är det tänkt att resultaten från projekten ska spridas över landet. Det långsiktiga målet ligger en bit fram i tiden.
- Mångfald och jämställdhet ska man inte behöva prata om. Det ska tillhöra varje normalt företags agenda, säger Åsa Douhan.
Det finns också en krass ekonomisk sida av saken: Ser inte branschen till att vidga rekryteringsbasen och sluta utestänga stora grupper lär det bli brist på arbetskraft.
Bakom projektet, som omsatt cirka 25 miljoner kronor var av ungefär hälften är EU-bidrag och resten nedlagd tid, står bland annat Sif, Byggnads och byggarbetsgivarna Sveriges Byggindustrier BI.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.