Det här har jag sagt i fem sex år. Sättet att införliva direktivet är otillräckligt. I princip har regeringen inte gjort något alls. Det man skulle ha gjort var att se över varje bestämmelse för sig och talat om för arbetsmarknadens parter hur lagstiftaren tolkar direktivet.
Europeiska kommissionen har hittat flera oklarheter i svensk arbetstidslag, skriver nyhetsbrevet EU & arbetsrätt. Bland annat reglerna om dygnsvila, veckoarbetstid, betald semester och nattarbete, där EU-direktivet ofta har hårdare bestämmelser än svensk lag.
På flera punkter innebär direktivet en förstärkning av skyddet för arbetstagarna. Det måste vi få in i svensk lag, säger Roger Mörtvik.
Det första han efterlyser är en definition av begreppet arbetstid. Enligt EU-direktivet är det den tid en anställd ställer till arbetsgivarens förfogande, medan det i svensk lag är den tid man utför ett arbete som arbetsgivaren i princip kan övervaka. Det betyder att till exempel distansarbetare skulle kunna hamna utanför arbetstidslagen.
Arbetstiden regleras till stor del av kollektivavtal. Men eftersom avtalen utgår från lagstiftningen kvarstår problemet, EU-direktivet hamnar utanför, och är svårt att tolka för arbetsmarknadens parter.
- Problemet är att det inte finns några nationella tolkningar i Sverige. Varje artikel skulle kunna bli föremål för rättslig prövning. Lagstiftningen ska vara norm, men regeringen har avstått från att tala om hur normen ska se ut, säger Roger Mörtvik.
Nu ser en av regeringen tillsatt arbetstidsutredning över gällande lagstiftning och kommer med förslag till hur den ska förändras. TCO har lämnat ett eget förslag. Paragraf för paragraf har man jämfört direktivet med svensk lag och jämkat samman dem båda.
- Jag tror att utredningen kommer fram till att EU-direktivet måste införlivas med svensk lag, speciellt efter den kritik som varit.

LINDA SVENSSON© siftidningen