Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

EU gör motstånd mot lagring av telefoni

Datainspektionerna i EU går emot Thomas Bodströms förslag att EU-medborgarnas data- och telefontrafik ska lagras för polisutredningar. Nu försöker justitieministrarna gå förbi EU-parlamentet.
Publicerad
Det ligger nu två konkurrerande lagförslag i EU om att lagra så kallade trafikdata.
Kommissionen lade i juli ett förslag som säger att medlemsländerna i minst ett år ska lagra uppgifter om all fast och mobil telefoni, sms inklusive geografisk position. Förslaget innefattar lagring av epost i minst sex månader.
Syftet är att polisen ska kunna använda informationen för att lösa grova brott. EU-kommissionen ser frågan som ett så kallat förstapelarförslag som måste behandlas i EU-parlamentet. Där är man av tradition kritisk mot åtgärder som griper in i medborgarnas privata sfär.
Ungefär samtidigt har EUs justitieministrar lagt ett parallellt förslag där man ser frågan som rent polisiär vilket innebär att EU-parlamentet inte har något inflytande. Förslaget att lagra trafikdata, som från början kommer från Thomas Bodström, har fått massiv kritik från människorättsorganisationer. De anser att åtgärderna strider mot FN:s deklarationer om rätten till ett fredat privatliv.
Likaså har den så kallade 29-gruppen som består av cheferna för EUs myndigheter för datainspektion avvisat förslaget som alltför långtgående. Men även polisiära experter vänder sig mot Bodströms datalag. Regeringens egen utredare, förre säpochefen Anders Eriksson, menar att generell avlyssning av alla medborgare inte är effektiv. Anders Eriksson påpekar också att lagringen skulle bli en dyrbar affär för EUs skattebetalare.

THOMAS HELDMARK

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.