kollega.se logotyp
Sök
Arkiv

Ericssons omstridda bonus får Sifs stöd

- Att styra mot orderingång och att kunder betalar är positivt. Det stödjer verksamheten och ger pengar i kassan, vilket är bra för bolaget och de anställda, säger Sifs chefsekonom Nils-Åke Carlsson.
Publicerad
Tidigare var målen marginal och kassaflöde. Nu sätts fokus på kundfordringar och orderingång.
- Det är mer tilltalande än tidigare målvariabler, säger Nils-Åke Carlsson.
Men Sifs förhandlingschef ser även risker.
- Bonussystem stimulerar till kortsiktigt beslutsfattande vilket kan motverka företagets utveckling och missgynna de anställda. Långsiktiga beslut kan vara mer positiva, säger Lars-Bonny Ramstedt som tror att löneutvecklingen skulle ha blivit bättre utan de här systemen.
Ericsson har tre olika bonussystem. Ett för den högsta ledningen, ett individuellt för chefer och nyckelpersoner samt ett som omfattar i stort sett alla anställda.
- I konjunkturkänsliga branscher kan det vara bra med rörliga element. De fungerar som kostnadsutjämning. De anställda får del av de goda åren samtidigt som uppsägningar och personalreduceringar inte behöver bli så stora i dåliga tider, säger Nils-Åke Carlsson.
Men att hitta bra vinstvariabler för bonussystemen är svårt.
- Företaget försöker styra de anställdas beteende. Att få systemen att träffa rätt är svårt, ofta är de inriktade på koncernnivå och då ser inte individen resultatet. Dessutom kan effekten av en åtgärd dröja flera år, säger Nils-Åke Carlsson.
Samtidigt varnar han för de bonussystem som finns i USA som är kopplade till aktiekursens utveckling vilket tenderar leda till kortsiktighet, egoism och kreativ bokföring.
- Förtroendekrisen för det svenska näringslivet gäller i grunden inte bonussystemen, utan skillnaden i den faktiska ersättningsnivån mellan den högsta ledningen och det stora flertalet. Den skillnaden är inte socialt accepterad. Det har gått för långt, hävdar Nils-Åke Carlsson.

CHRISTINA SWAHN


TRE SYSTEM
För koncernledningen, 20-30 personer, sätts målen för den rörliga delen årsvis. I år baseras på operativt kassaflöde och rörelsemarginal.
För mellanchefer och nyckelpersoner, omkring 3 000 personer, regleras resultatlönen i individuella avtal där en del av den fasta lönen avstås till förmån för en rörlig del.
Merparten av alla anställda i Sverige har en rörlig del av lönen på max åtta procent.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Läs även