Vilka möjligheter har ensamstående föräldrar att få en bra balans mellan arbetsliv och familj? Det är en av de frågor som Sveriges Makalösa Föräldrar, en riksorganisation för ensamstående föräldrar, arbetar med.

Det är inte en särskild sorts människor som blir eller är ensamstående föräldrar. Däremot påverkar en separation vardagslivet på många sätt. Ensamstående kvinnor med barn är den grupp som tjänar minst. Mest tjänar sammanboende män med barn. Att vara ensamstående mamma är ingen fördel i löneförhandling, men en gift pappa kan tillgodoräkna sig ganska många extra tusenlappar. En ensamstående mamma tjänar drygt hälften av en sammanboende pappas lön (54,3 procent).

En typisk ensamstående förälder är fortfarande en kvinna, även om växelvis boende mellan föräldrarna ökar. I statistiken syns bara den förälder som barnet är skriven hos, och av dem, som kallas boföräldrar, utgör ensamstående mammor drygt 80 procent, motsvarande 256 000 hushåll i Sverige. En tredjedel av alla barn i Sverige har skilda föräldrar.

En aktuell fråga i många familjer är hur man kombinerar familjelivet med arbetslivet, och det gäller även ensamstående föräldrar. Idag tycker nästan hälften av alla ensamstående föräldrar att kombinationen är svår. För Sveriges Makalösa Föräldrar är det en viktig fråga och vi presenterar här fyra åtgärder för att ge ensamstående föräldrar en bättre balans mellan arbetslivet och familjen.

För det första kan arbetsgivare inkludera ensamstående föräldrar i sitt jämställdhetsarbete, det kommer att gynna fler på arbetsplatsen. Att i möjligaste mån låta föräldrar få inflytande över sitt arbetsschema, utrymme för flextid, möten ska vara på dagtid, och viktiga beslut tas där och inte på informella möten, som "after work". Möjlighet att arbeta hemifrån kan vara det som avgör om en ensamstående förälder som ska fixa både hämtning och lämning på dagis, kan gå från deltid till heltid. Friskvård på arbetstid ger friska medarbetare, och är särskilt bra för ensamstående småbarnsföräldrar som har begränsade möjligheter att göra någonting utan barn på fritiden.

För det andra är möjligheten till en god inkomst väldigt viktig, eftersom ensamstående föräldrar är också ensamförsörjare. Tyvärr ser vi en minskning av sysselsättningen bland ensamstående föräldrar till 63 procent idag, en minskning från 1990, då andelen i sysselsättning var 79 procent. Även andelen deltidsanställningar bland ensamstående kvinnor har ökat. 40 procent av de ensamstående mammorna arbetar deltid. Ungefär var tionde av de ensamstående papporna arbetar deltid. En tredjedel av de ensamstående föräldrarna skulle vilja gå upp till heltid, men saknar den möjligheten på sin arbetsplats. Sedan krisen på nittiotalet har de flesta grupper fått det bättre, men gapet mellan dem och ensamstående föräldrar bara ökar, och det beror främst på lägre sysselsättning. Här behöver ske en rejäl förändring.

Att arbeta för heltid som en rättighet och deltid som en möjlighet är ett sätt att stärka ensamstående föräldrars ekonomiska situation, om man samtidigt för diskussionen om hur man på ett bra sätt kan kombinera heltidsarbete med att vara förälder.

En anledning till att många ensamstående föräldrar arbetar deltid är att det saknas barnomsorg på kvällar, nätter och helger. En skärpning av barnomsorgslagstiftningen är Sveriges Makalösa Föräldrars tredje krav. Att ha tillgång till barnomsorg när man arbetar måste vara en rättighet, oavsett när på dygnet eller veckan arbetet utförs. Idag finns "nattis" i varannan kommun, och ett sextiotal kommuner erbjuder inte barnomsorg fullt ut trots att det finns en efterfrågan. Våra undersökningar visar att det ofta är ensamstående föräldrar som driver frågan om så kallade nattis, och en heltäckande barnomsorg är avgörande för ensamstående föräldrars möjlighet till full sysselsättning.

Avslutningsvis vill vi skicka med en bild av ensamstående föräldrars ekonomiska situation. Särskilt utsatta är ensamstående kvinnor med barn, som också är den största gruppen. En genomsnittslön för en ensamstående mamma är 16000 kr. Det är 2 200 kr lägre per månad än för kvinnor som inte har barn.

Även ensamstående föräldrar med heltidsjobb har svårt att klara ekonomin. Drygt hälften av dem som bodde i ensamstående med barn-hushållen uppgav i en undersökning 2003 att de haft svårt att få pengarna att räcka till löpande utgifter varje eller nästan varje månad den senaste 12-månadersperioden. Fyrtio procent av dessa hushåll har också varit tvungna att låna pengar för att betala löpande utgifter.

Förra året avslutades regeringens jämställdhetsutredning. Där slog utredaren Gertrud Åström fast att den ekonomiska situationen för ensamstående kvinnor med barn är ett hinder för full jämställdhet i Sverige. I Kanada har man infört ett förvärvsavdrag (grundavdrag) för ensamstående föräldrar. I samtliga nordiska länder utom Sverige får ensamstående föräldrar något slags extra stöd som kompensation. Vi ser att det finns behov av det också i Sverige, och ställer oss därför bakom jämställdhetsutredningens förslag på förvärvsavdrag, som i praktiken är ett sätt att minska marginaleffekterna. Våra granskningar, som vi redogjort för här, visar att ensamstående föräldrar inte bara har ökade kostnader utan också sämre möjligheter till full sysselsättning, barnomsorg och adekvat lön.

Det är inte en särskild sorts människor som blir ensamstående. Däremot är det ganska många. Vi kan inte längre blunda för det utan måste tillsammans aktivt skapa lika förutsättningar för människor att försörja sig, oavsett vilken familjeform man lever i. Den nya familjen är här för att stanna.