Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

"En mamma får inte ta livet av sig"

Michelle Nanneson var i trettioårsåldern och jobbade som systemingenjör när hon drabbades av en djup depression. Något särskilt stöd från företaget fick hon inte. När man drog ned var hon en av de första som tvingades sluta.
Niklas Hallstedt Publicerad 19 april 2012, kl 14:34

- När man tittade på mitt liv utifrån så hade jag allt det som man föreställer sig tillhör livet: bra jobb, make, familj, nybyggt hus. Då ska man ju vara lycklig. Jag var inte det. Jag började undra hur det kom sig att jag inte kände glädje, säger Michelle Nanneson.

Hon insåg ganska snart att det inte bara handlade om att hon var lite smådeppig.

- Man undrar varför man ens ska gå ur sängen. Finns det över huvud taget någon mening? Varför ska man leva? När den tanken hänger kvar månad efter månad blir det ganska tungt. Det som höll mig vid liv var en övertygelse om att en mamma inte får ta livet av sig.

Vid den tiden, i början av 2000-talet, jobbade hon som systemingenjör och programmerare på ett dataföretag. Hon kan så här i efterhand inte minnas att hon fick något särskilt stöd av sin dåvarande arbetsgivare.

- Nej, jag skötte det mesta själv via den vanliga sjukvården. Jag kommer ihåg att jag var tvungen att lämna ett intyg på att det var en vanlig förlossningsdepression när min anställning skulle förnyas. De var tveksamma till att anställa mig.

Och när företaget drog ned på personal tillhörde hon de första att tvingas sluta. Om det hängde samman med hennes sjukdom vet hon inte. Men det är inte otänkbart. På grund av depressionen var hon sjukskriven på deltid och inte heller alltid högeffektiv.

- Det var i alla fall tungt att bli uppsagd när man som jag var deprimerad. Det var hårt att inte ha något att komma tillbaka till.

Nästa arbete hon fick, som systemadministratör, var en arbetsprövningsanställning där man tog särskild hänsyn till hennes sjukdom.

- De var medvetna från början att det fanns en nedsättning, och ställde inte samma krav. Man försökte hitta lösningar och var väldigt stöttande. Exempelvis hjälpte man mig när jag hade svårt att prioritera mellan uppgifterna.

Under denna anställning fick Michelle också en diagnos, hon hade adhd, något som hjälpte henne att få kontroll över depressionen. I dag arbetar hon halvtid som konsult, coach och föreläsare med inriktning mot adhd och neuropsykiatri, vilket "fungerar ganska bra", säger hon.

Hur tycker du att kollegorna och chefen bör behandla en medarbetare som har psykiska problem?

- Det bästa är att prata med personen, i viss mån också aktivera. Man behöver nog få delta även om man är sjuk. Egentligen precis som man gör med vem som helst. Ett vanligt samtal gör stor nytta. Bara att någon frågar om man ska hänga med på bio gör nytta, sådant får vardagen att fungera. Eller det kan vara små gester som att kollegor kommer och hälsar på när man är sjukskriven.

- En psykisk sjukdom som depression kräver återhämtning och det behöver få ta tid. Det är viktigt att arbetsgivaren står kvar, eventuellt erbjuder hjälp samt förmedlar hopp och att man behövs. 

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.