Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

En av fyra missförstår rapporteringen till AF

Drygt 28 procent av dem som skulle lämna sin aktivitetsrapport ansåg att de inte fått tillräcklig information eller missförstått hur de skulle göra. Det visar en enkätundersökning från Arbetsförmedlingen.
- Jag ska inte förringa de problem vi haft med information och teknik, men jag tycker att vi är på rätt väg, säger Clas Olsson, tillförordnad generaldirektör på Arbetsförmedlingen.
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad 19 november 2013, kl 10:54

I början av oktober skulle den första gruppen arbetslösa börja lämna in månatliga rapporter där de berättar vilka jobb de sökt och vad de gjort för att ta sig ur arbetslösheten.

Om en person missköter sitt arbetssökande, exempelvis genom att inte söka anvisade jobb, ska Arbetsförmedlingen rapportera detta till a-kassan som sedan vidtar åtgärder. Reformen har mötts av kritik då resursbrister, datastrul och information som inte gått fram har medfört att många aktivitetsrapporter aldrig kommit in. 

När den andra inlämningsperioden för oktober månad stängdes hade drygt 107 000 rapporter lämnats in. Jämfört med 90 000 föregående månad.

- Det går åt rätt håll. Vi har inte haft något teknikstrul och informationen har nått fram i större utsträckning den här gången, säger Göran Åhman, projektansvarig för aktivitetsrapporterna på Arbetsförmedlingen.

För att veta varför de arbetssökande inte lämnat in sin aktivitetsrapport genomförde Arbetsförmedlingen en enkätunderökning förra månaden.  Resultatet visar att 28 procent anser att de inte fått tillräcklig information eller har missförstått den information de fått. Drygt 12 procent glömde bort rapporten och 19 procent hade redan fått ett nytt jobb. Fyra procent hade även svårt med tekniken.

- Den här månaden saknar vi 38 000 rapporter. Varför kan vi inte säga exakt då vi precis fått siffrorna för oktober månad, men gissningsvis har rapporterna inte skickats in av samma anledningar som man uppgett förra månaden, säger Göran Åhman.

Kommande grupper som ska rapportera sina aktiviteter kommer i december att vara cirka 37 000 personer som är inskrivna i jobbgarantin för ungdomar. I januari nästa år ska 99 000 personer som är med i jobb- och utvecklingsgaratin lämna in sin första aktivitetsrapport. Och slutligen ska övriga arbetslösa som är inskrivna i ett program starta rapporteringen i februari. Hur sanktioneringen ska se ut om man missköter sin rapportering är ännu inte klart.

- Vi kan avbryta programmet de deltar i om de inte sköter sina kontakter och sin rapportering. Men det är ingenting som är bestämt än utan det är under utredning, säger Göran Åhman.  

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.