kollega.se logotyp
Sök
Arkiv

Dubbla budskap från arbetsgivarna om SPP-miljarderna

Publicerad

Dubbla budskap från arbetsgivarna om SPP-miljarderna

Hur vill arbetsgivarna egentligen använda SPPs överskottsmiljarder?
SAF säger en sak – och SAFs representanter i SPP-styrelsen en annan.

När konkurrensverket underkände SPPs modell för användning av pensionsmiljarderna jublade SAF. Arbetsgivarna vill ha kontant utbetalning av SPPs 75 överskottsmiljarder till företagen.
SPP-styrelsen däremot vill att pengarna ska användas till pensionändamål. Det tycker hela SPP-styrelsen – även de två ledamöter som är nominerade av SAF.
- Jag står till fullo bakom SPP-styrelsen beslut, säger Erik Menckel som jobbar som finanschef på SAF och sitter i SPPs styrelse.
Hur kan du som SAF-representant göra det när din organisation vill något helt annat?
- Jag vet inte om jag vill kalla mig representant för SAF. Jag har nominerats av SAF. Och som SAF-tjänsteman håller jag med SAF. Men i SPP-styrelsen är det viktigaste för mig att fatta beslut som är bra för SPP.
Är det inte svårt att ha dubbla lojaliteter?
- Det är normalt att alla inte kan få igenom precis det de vill i en styrelse. Men när besluten väl är fattade måste ledamöterna vara lojala med dem.
Rolf Lundqvist, som är en av SIFs representanter i SPPs styrelse tycker att arbetsgivarnas agerande är underligt.
- Det har inte direkt underlättat styrelsearbetet att SAF gör sådana utspel, säger han.
Efter konkurrensverkets underkännande har SPP-styrelsen enats om att göra vissa förändringar i den ursprungliga modellen för hur företagen ska få använda pengarna. En arbetsgrupp ska ta fram riktlinjer för hur konkurrerande försäkringsbolag ska få del av miljarderna. Pengarna är fortfarande öronmärkta för pensionsändamål.
Styrelsen är återigen enig. Erik Menckel och hans kollega Gösta Larsson från SAF stödjer beslutet. Men organisationen SAF har förnyat sitt krav på kontant återbetalning.

JOHANNA JOHNSSON © siftidningen 1999

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Läs även