Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
...du tror du fått pengar av Zlatan
Oavsett om du tror att de extra pengarna på lönekontot är en oväntad skänk från Zlatan eller en ovanligt stor semesterersättning så är det sannolikt inga pengar du får behålla.
När lönekontoret upptäckte att Lena fått 2 500 kronor för mycket i lön varje månad hade det nästan gått ett år. Hur misstaget uppstod och varför Lena aldrig informerade lönekontoret om vad som hänt är oklart. Men nu riskerar hon få betala tillbaka alla pengarna.
För även om det i första hand är arbetsgivarens ansvar att se till att de anställda får rätt lön så är man som anställd också skyldig att informera arbetsgivaren i det fall man får ut för mycket lön så snart som möjligt.
I Lenas fall rörde det sig om så pass mycket pengar att man kan tycka att hon borde ha upptäckt att det skett ett misstag. Men det kan också vara så att hon har väldigt dålig koll på sin ekonomi och att hon dessutom har hunnit spendera alla pengarna. Är hon då ändå skyldig att betala tillbaka dem?
- Huvudregeln är att om du har fått för mycket i lön så har arbetsgivaren en fordran på dig. Sedan kan man undantagsvis ha rätt att behålla pengarna om man har fått dem i god tro och också har gjort av med dem, säger Susanne Forssman, förbundsjurist på Unionen.
- Men då brukar det nog ändå bara handla om småsummor. Om du exempelvis har en lön så att du normalt får ut 15 000 och plötsligt får ut det dubbla finns ett krav på att du ska reagera. För då anses att du ska ha förstått att något är fel, det vill säga att du inte varit i god tro, och då så snart som möjligt borde ha informerat arbetsgivaren om det.
Vad kan hända i ett fall som Lenas?
- Arbetsgivaren kan kräva tillbaka pengarna. Men då måste det ske genom en överenskommelse med den berörde. I annat fall gör man sig skyldig till en otillåten kvittning enligt lagen. (Se faktaruta)
Det arbetsgivaren måste göra är alltså att komma överens med den anställde om att pengarna ska betalas tillbaka och hur det ska ske. En variant är att man kommer överens om en längre avbetalningsplan.
Vad händer om Lena vägrar betala tillbaka?
- När man prövar sådant här juridiskt kan egentligen tre saker hända. Fallet kan bedömas vara ett brottsmål, om det anses att man kan ha gjort sig skyldig till en brottslig gärning som olovligt förfogande. Om man kanske håller i löneutbetalningarna på jobbet och anses ha tagit pengar medvetet kan man också bli av med sitt arbete. Och det här gäller även om man har betalat tillbaka pengarna. Men det vanligaste är nog ändå att man blir återbetalningsskyldig därför att arbetsgivaren har betalat ut för mycket, säger Susanne Forssman.
- Sedan kan det också vara så att man vid en juridisk bedömning kan anses ha haft fog för att tro att man ska ha de där pengarna. Så kan det exempelvis vara om man informerat arbetsgivaren om att man har fått för mycket i lön och arbetsgivaren till en början inte bryr sig om att ta tillbaka pengarna. Då kan den anställde ändå bedömas ha rätt till dem.
Det bästa är alltså att försöka hålla koll på lönen och direkt upplysa arbetsgivaren om man upptäcker att man fått ut för mycket pengar.
- En bra huvudregel är ju att om lönen plötsligt verkar vara för bra för att vara sann så är det förmodligen så. Och om någon nu är i den situationen och funderar på om man ska vara tyst eller säga till så ska man självklart informera sin arbetsgivare direkt, säger Susanne Forssman.
Fotnot: Lena heter egentligen något annat.
Fakta
Arbetsgivares kvittningsrätt, enligt kvittningslagen, innebär i korthet att kvittning mot lön, med vissa undantag, bara får ske med en anställds medgivande, så att det blir en så kallad frivillig kvittning.
Det medgivande som krävs för en frivillig kvittning kan återtas av den anställde.
Läs mer om kvittningslagen här
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
