Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
DO har gått bet på jämställdhet
I Diskrimineringsombudsmannens uppdrag ingår att granska hur arbetsgivare arbetar med jämställdhet. Men sedan myndigheten bildades har granskningen lyst med sin frånvaro. Nu har man tillsatt en enhet för att råda bot på det.
Under de närmsta veckorna kan 41 000 chefer vänta sig ett utskick från Diskrimineringsombudsmannen i brevlådan. Det är myndighetens nystartade granskningsenhet som skickar breven för att göra arbetsgivare uppmärksamma på sitt ansvar att följa diskrimineringslagen.
Satsningen är ett led i att öka granskningen av arbetsgivares jämställdhetsarbete. Ett arbete som minst sagt gått med staplande steg under myndighetens första levnadsår.
- DO har hävdat att man fått in så många anmälningar om diskriminering att man inte hunnit med något annat arbete, men det tror jag inte på. Det handlar om hur man använder resurser och att DO kanske inte skött den granskande delen på ett särskilt professionellt sätt, säger Eberhard Stüber, forskare som tillsammans med Susanne Fransson gått igenom den nya diskrimineringslagen.
Peter Tai Christensen är chef för den nya tillsynsenheten som enbart ska jobba med granskning. Han tror att det finns flera skäl till att granskningen hittills varit så blygsam.
- DO:s problem har varit att vi tidigare har haft ett extremt fokus på individärenden, de har nästan fått ta all tid och alla resurser. Så det har inte funnits någon möjlighet att jobba med granskningar på det sättet. Vi ska ärligt erkänna att de första tre åren har vi inte granskat i någon särskilt stor utsträckning. Det är också något vi har fått kritik för av Riksrevisionen och Stadskontoret och det är en kritik som vi delar och tagit till oss av. Det är bland annat därför vi har bildat den här enheten.
- Däremot är det lite missvisande att jämföra statistiken från gamla JämO-tiden, åtminstone under de sista åren då JämO fick extra pengar från regeringen för att särskilt granska lönekartläggning. Det var då JämO genomförde den stora miljongranskningen, den hade inte varit möjlig enbart med ordinarie budget.
Den nya enheten bildades första april i år. Just nu är man åtta utredare men under december månad ska enheten få tre medarbetare till och kommer då att på ett ungefär motsvara den bemanning som JämO hade. Peter Tai Christensen säger att första tiden har gått åt till att skapa rutiner och arbetssätt.
Ett annat problem under DO:s första år var att när diskrimineringslagen började gälla 2009 var det något oklart hur arbetsgivare framöver skulle jobba med diskrimineringsfrågor i arbetslivet. Sju diskrimineringslagar slogs ihop till en, men regeringen godtog inte det förslag som kom in om att alla sju lagar skulle ingå i granskningsarbetet. Regeringens menade att man inte säkert visste hur effektivt det var att lägga ansvaret för diskrimineringsarbetet på arbetsgivarna och man ville därför inte utöka kraven ytterligare.
- I dagsläget är det bara tre diskrimineringsgrunder i arbetslivet som omfattas av de här skyldigheterna, kön, etnisk tillhörighet och religion. Vi hade hoppats få in alla sju. Det är lätt att det sänder ut fel signaler att de här tre är viktigare än de andra.
- Nu ser vi dock att det har gått ganska många år och vi kan inte vänta längre på de här förändringarna. Det kommer tillsättas en ny utredning som ska vara klar nästa år, så förhoppningsvis blir det lagförändringar under 2014 eller 2015. Men den här gången gör vi inte misstaget att vi sitter och väntar, utan nu jobbar vi med det vi har.
Vad får bristen på granskning för konsekvenser?
- När risken att bli granskad är liten eller obefintlig så prioriterar man inte att följa lagen. Jag förstår att många arbetsgivare har otroligt mycket att göra så risken är att man väljer bort jämställdhetsarbetet.
- Vi ser redan nu när vi har bildat den här enheten och är ute i media och berättar att vi granskar att våra arbetsgivarutbildningar fylls på. Brevet som vi skickar ut nu är ett led i att berätta att vi kommer granska i större utsträckning. DO har haft lite för stor förståelse för att arbetsgivare saknat kunskap om sina skyldigheter. Brevet är ett sätt att höja den kompetensen, efter det här så vet alla vad de har för skyldigheter. Man kan se det som en service för dem som kanske inte har kommit igång ordentligt med jämställdhetsarbetet. Vi skickar med två handledningsplaner också.
Hur ser ambitionsnivån ut för 2013?
- Den är hög, vi kan granska många fler än vi gjort i år. Dels kommer vi slutföra dem som vi redan håller på med, eftersom det var många som inte levde upp till lagen. Sedan kommer vi inleda flera nya granskningar nästa år. Personligen känner jag mig väldigt peppad och tror att det kommer få stort genomslag, men DO är mitt i planeringen för 2013 så jag kan tyvärr inte berätta vilka granskningar vi kommer genomföra nästa år.
DO inledde tidigare i år en granskning av jämställda löner inom finansbranschen och it-branschen. Att välja ut en specifik bransch eller ett specifikt område är något som Peter Tai Christensen säger att man kommer jobba mycket mer med framöver.
- Vi tror inte på att bara granska enskilda aktörer, för då kan vi aldrig dra några slutsatser. När man granskar flera börjar man se mönster, det är ingen som har nytta av att det blir för spretigt.
Fakta
Antalet granskningar av jämställdhetsplaner
JämO
2002: 624
2003: 174
2004: 161
2005: 166
2006: 114
2007: 469
2008: 278
DO
2009: 3
2010: 1
2011: 10
2012: 35
Källor: Fransson Susanne & Stüber, Eberhard samt DO.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
AD: Värvningsförbud gick för långt
Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.
Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.
Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.
Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.
I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.
AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.
Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.
– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.
Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.
Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.
– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.
– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.
