Unionens HBT-nätverk hade skickat in en motion till förbundsrådet där man föreslår att diskrimineringslagen förstärks genom att förbundet också för in förbud mot diskriminering i kollektivavtal. Förbundsstyrelsen ansåg först att det var en fråga för varje förhandlingsdelegation att ta ställning till. Efter diskussioner ändrade styrelsen inställning och ställde sig bakom förslaget.
- Det är jättekul att det blev ett starkare beslut än förbundsstyrelsen först föreslagit, säger Tobias Tengström i Unionens HBT-nätverk.
Han menar att en överenskommelse som både fack och arbetsgivare ställer sig bakom ger större möjligheter att stötta medlemmar och arbeta för ett mer tillåtande arbetsliv.
- Lagstiftningen är bra. Fördelen med att ha det också i avtal är att vi som facklig organisation lättare kan gå in och handla i enskilda ärenden och nå överenskommelser som båda är okej med. Vi hoppas också att ett avtal är något man känner större gemensamt ansvar för, än en lag där någon annan än parterna har bestämt hur det ska vara, säger Tobias Tengström.
Det är först i höst som Unionen spikar vilka krav som ska drivas i avtalsrörelsen. Men förbundsrådets diskussioner ger en ganska tydlig fingervisning om vad medlemmarna anser vara viktigast. Under torsdagen diskuterades flitigt bland annat arbetstid, och tjänstemännens situation där man upplever att det krävs ständig tillgänglighet. Dessutom fanns en irritation över att arbetsgivarna använder krisen som ursäkt för att driva gamla krav om bland annat konjunkturanpassad arbetstid och lokala löneavtal.
- Det finns en stor insikt om läget som den svenska ekonomin befinner sig i. Men medlemmarna vill ha betalt för sina prestationer. Vi har tagit ett ansvar för att hitta nivåer som svensk ekonomi klarar, och det kommer vi att fortsätta göra, säger Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef.
