Av de ungdomar (under 30 år) som i senaste valet röstades in i kommun- och landstingsfullmäktige har 41 procent redan hoppat av sina uppdrag (DN 10/3). Ett skäl är att de unga inte tas på allvar av äldre politiker, ett annat att de inte känner sig kunna påverka.
Inom facket finns motsvarande problem. Den representativa demokratin urholkas när få medlemmar kommer på mötena, där ombud ska väljas till högre nivåer inom organisationen.
Sif har de senaste åren experimenterat med olika lokala lösningar för att vitalisera den interna demokratin. Södertäljeavdelningen har till exempel på prov skippat repskapsmöten och givit samtliga medlemmar en chans att rösta på kandidater till kongressen, förbundets högsta beslutande församling.
På Siftidningens debattsidor har det argumenterats enligt två linjer. Den ena går ut på att avtalsfrågorna bör sättas i centrum för demokratiprocessen. Avdelningsstyrelserna ersätts med direktvalda förhandlingsdelegationer. Innan ett avtal antas ska medlemmarna få säga sitt i en rådgivande omröstning. Den andra linjen vill i stället ha fler trappsteg i Sifs pyramid för påverkan: regionala nätverk och regionråd.
Bristerna i demokratin utnyttjas av konsultföretag som påpassligt marknadsför elektroniskt baserad e-demokrati mot partier, organisationer och kommuner (se reportage, sid 18-23). Tekniken är billig och öppnar för rådgivande folkomröstningar. Den tilltalar särskilt de yngre och de som jobbar med IT och telekom. Den lockar även dem som har svårt att ta till orda inför många andra människor på ett möte.
Men att rösta via datorn gör inte svenskarna automatiskt till schweiziska folkomröstare. Nätet är redan fullt av enkäter med Ja- och Nej-knappar som vi förväntas trycka på. Nya tillkommer varje dag. Vi orkar inte. Hinner inte.
I Kalix har invånarna folkomröstat om kommunalskatt och byggplaner. Det har skett både genom Internet och andra kanaler. Över hälften av medborgarna tog chansen att påverka skatten. Viktiga frågor får folk att engagera sig.
Lika viktigt som att trycka på knappen är det som sker före röstningen. Att få delta i en dialog och veta att det jag säger har betydelse. Att de som fattar besluten - politiker eller fackstyrelsen - lyssnar på mig och tar in vad jag säger.
BJÖRN ÖIJER