Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

De flesta ser ingen diskriminering

Majoriteten i chefstidningen Positions läsarpanel anser att deras arbetsplatser är relativt jämställda.
Ändå svarar var tredje läsare att män har lättare att göra karriär, och var femte konstaterar att kvinnliga chefer har lägre löner.
Dag Bremberg Publicerad 25 mars 2009, kl 10:48

Av de manliga cheferna anser 21 procent att deras kvinnliga kollegor på arbetsplatsen i regel har lägre löner. Bland kvinnorna är den andelen 17 procent.

På frågan om denna skillnad beror på diskriminering svarar de flesta att de inte vet. En högre andel av männen svarar ja, medan en större del av kvinnorna svarar nej.

I regel brukar inte män vara mer uppmärksamma på könsdiskriminering. I detta fall kan skillnaden i svaren möjligen bero på att de manliga cheferna helt enkelt har mer kunskap om de faktiska lönerna. De flesta av dem uppger att de själva har uppdrag att sätta löner.

35 procent svarar "män" på frågan om vilka som har bäst möjligheter att få höga chefsjobb. Endast 4 procent svarar att det är kvinnor, medan de flesta inte tycker sig se någon skillnad.

På frågan om vilka som får mest kompetensutveckling är det 15 procent som svarar "män", medan 4 procent anser att det är kvinnor.  Här är det ingen skillnad i svaren från män och kvinnor; däremot tycks det som att orättvisor uppfattas oftare av Positionsläsarna i Stockholm än av de i Övre Norrland.

Stockholmarna är generellt mer kritiska till jämställdhetsarbetet på sina företag, medan smålänningarna verkar mest positiva.

- Stockholm skiljer oftare ut sig, konstaterar den enkätansvarige på Novus Opinion.

De svarandes ålder gav inte så stort utslag i denna enkät, förutom att de äldre verkar mer toleranta i synen på föräldralediga män.

"Fjolliga" svarar 7 procent av de yngre, att jämföras med 1 procent av de äldre, och genomsnittet blev 3 procent.

"Moderna" anses de pappalediga av 11 procent, och "helt vanliga" svarar 76 procent.

På frågan om det finns ett motstånd mot att anställa kvinnor i fertil ålder, svarar endast 5 procent ja. Här har tydligen en del kvinnor egna erfarenheter, för en något större andel av dem ser detta som ett problem, i synnerhet de yngre.

Slutligen anser drygt hälften av läsarna att jämställdhetsarbetet i stort fungerar bra på deras arbetsplatser. De som tycker att det är "dåligt" utgör endast en tiondel. 

1 050 personer svarade på enkäten, som bearbetats och analyserats av Novus Opinion.

Fotnot: Position är Kollegas systertidning om ledarskap. Du som är medlem i Unionen och har en ledande befattning på din arbetsplats kan få tidningen.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.