Det gäller bland annat facklig organisering och den kollektiva förhandlingsrätten samt hur man rapporterar brott mot mänskliga rättigheter.

I takt med ökad globalisering och att många svenska företag expanderat kraftigt i utvecklingsländer har frågor om ett hållbart och ansvarsfullt företagande växt fram. I dag har företag ofta en så kallad hållbarhetsredovisning, som beskriver företagets ekonomiska resultat samt ansvar och arbete med miljö, hälsa och sociala frågor.

Unionen har valt att granska redovisningar för det sociala området, så kallade CSR-frågor, hos 25 svenska storföretag. Det handlar i stor utsträckning om mänskliga rättigheter i arbetslivet.

- Vi har svenska företag som är aktörer på en global arena och det ska man inte bromsa men man kan arbeta mycket mer med sociala frågor. Ger man sig in på marknader i utvecklingsländer måste man ta ett större ansvar, man kan inte tro att man kan handla som vanligt på en marknad där det saknas rättigheter i arbetslivet, säger Elisabeth Åberg, författare till rapporten och Unionens utredare i CSR-frågor.    

- Debatten om mänskliga rättigheter fokuserar ofta på villkorsfrågor, som lön- och övertidsarbete, barnarbete och diskriminering. Men man missar ofta grundproblemet, att anställda i de här länderna inte kan föra sin talan, vare sig genom facklig organisering eller genom den kollektiva förhandlingsrätten.

Det är dock enbart själva redovisningen som granskats och informationen som lämnats där, inte hur företagen i praktiken arbetar med frågorna. Företagen väljer själva vilken information som kommer fram beroende på vilka hållbarhetsfrågor de ser som viktigast för verksamheten. Företagen prioriterar inte nödvändigtvis de 25 områden som Unionen valt att granska.

I Unionens rapport framgår att det ofta saknas mätbara mål samt analys och problematisering kring hur eventuella mål ska uppnås. Alla företag utom Tele2 har uppförandekoder där man tar upp mänskliga rättigheter, men inte något av de 25 företagen har redovisat antalet utbildningstimmar i mänskliga rättigheter för sina anställda. Nio av företagen (Autoliv, Boliden, Electrolux, NCC, Securitas, Skanska, Trelleborg, Vattenfall och Volvo) skriver att de tar avstånd från eller förbjuder barn- och tvångsarbete. Däremot saknas uppgifter om det förkommer eller inte.

- Hela området kräver transparens, man måste kunna syna det utifrån. Ett annat problem är att det är otydligt om företagen har någon whistleblowerfunktion för mänskliga rättigheter. Ska man arbeta med uppförandekod måste det också vara möjligt att rapportera om brott mot koden och mot mänskliga rättigheter i arbetslivet, speciellt utanför Sverige och i länder utan stark facklig organisering.

- Jag hoppas att företagen ser att det finns möjlighet att utvecklas i de här frågorna och att det kan stärka deras varumärke att förbättra sig i personalfrågor. Även om vi mest talat om problemen i utvecklingsländer nu så gäller det även frågor på nationell nivå. Det saknas till exempel redovisning om hur man arbetar med kompetensutveckling, medarbetarundersökningar och ledarskapsfrågor. Frågor som är viktiga på svensk arbetsmarknad.

Konsultfirman Hallvarsson & Halvarsson jobbar med att hjälpa företag att redovisa arbetet med sociala ansvarsfrågor. Carina Silberg säger att svenska företag generellt sett är bättre på att visa hur man arbetar med miljöfrågor än med sociala frågor.

- Det finns en mycket större tradition av att rapportera om miljöfrågor. Det har att göra med de regleringar och krav som finns på verksamheterna. Miljöredovisning kom redan på 90-talet och fick stort genomslag, så det är en mer konkret rapporteringsform som företag har arbetat in och är bekanta med. Förutom vissa nyckeltal för medarbetare - jämställdhet och sjuk- och olycksfall- så är arbetet med mänskliga rättigheter är mycket svårare att mäta. Det kan handla om relationen till lokalsamhället, hur man engagerar sin omgivning eller om dialog. Man kanske jobbar och pratar om det internt, men när det kommer till rapporteringen är den ofta väldigt beskrivande och består av ambitioner snarare än mätbar data. Arbetet behöver inte vara mindre seriöst men det uppfattas kanske som mer svävande, säger Carina Silberg, ansvarig för CSR-erbjudanden på Hallvarsson & Halvarsson.