Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Chefer under hård press

Åtta av tio chefer utför arbetsuppgifter som personalen skulle kunna göra, för att de tror att medarbetarna inte hinner eller saknar kompetens. En tredjedel av cheferna inser att de har problem med att delegera.
Eva Karlsson Publicerad
Stressen bland chefer bland allt påtagligare

De flesta chefer tycker att de har stort ansvar, högt ställda krav, konstant hög arbetsbelastning och stor tidspress, framkommer i en undersökning som SCB har genomfört på uppdrag av TCO. Särskilt gäller detta kvinnliga chefer och chefer som är yngre än 40 år, oavsett bransch.

Ett sätt att hantera arbetssituationen är att förlänga arbetsveckan. Två av tre chefer arbetar ofta eller alltid övertid. Fyra av tio chefer är ofta eller alltid stressade. Kvinnor är något mer utsatta än män. De kvinnliga cheferna tycks också kräva mer av sig själva.

Att nå målen och motivera medarbetarna är viktigast. Utveckla verksamheten, ta tag i svåra eller jobbiga samtal och skapa sammanhållning i gruppen hör också till det som bör prioriteras. Likaså egen tid för reflektion och utveckling. Kvinnliga chefer (62 procent) prioriterar jämställdhetsarbete i större utsträckning än manliga (46 procent).

Men finns det tid för det som är viktigt? Nej, svarar sju av tio chefer. Under det senaste året har de haft för lite tid för i stort sett allt väsentligt. Så många som nio av tio har för lite tid för egen reflektion och utveckling.

Kriser och konflikter anses som mest krävande arbetsuppgifter. Att som chef själv hamna i kris eller i svår konflikt med en medarbetare eller att någon i personalgruppen blir allvarligt eller dödligt sjuk uppfattas som det mest ansträngande. Krävande är också omorganisationer och förändringsprocesser och att säga upp medarbetare.

Många vill ha en handledare, mentor eller motsvarande. Knappt var femte har i dag tillgång till någon form av handledning. Omkring fyra av tio tycker sig behöva utbildning i konflikthantering, svåra samtal och att hantera allvarlig sjukdom eller dödsfall i personalgruppen. Närmare en av tre kan aldrig räkna med det känslomässiga stöd de behöver.

Var fjärde chef anser att bristen på stöd i svåra situationer är negativt för hälsan.

I undersökningen kom också fram att fyra av tio chefer skulle vilja byta ut tre eller fler medarbetare för att ändra på arbetsgruppens kompetensmässiga sammansättning. Av sociala skäl skulle ungefär en tredjedel av cheferna vilja byta ut minst tre medarbetare. Men hur är de själva då? Tre av fyra tycker att de är bra eller mycket bra chefer. Mindre än en procent tyckte att de var dåliga. 

  

Sex av tio kvinnliga chefer och nästan hälften av de manliga är missnöjda med sin livssituation. De säger att de inte lyckas balansera arbete och övrigt liv. Drygt fyra av tio män uppger att de ofta eller alltid kan arbeta hemifrån. Bara var sjätte kvinna säger sig ha samma möjlighet.

Trots allt vill ändå tre av fyra fortsätta som chefer. Vad är det som driver? Möjligheten att påverka är den största faktorn. Sedan kommer det stimulerande arbetet, variationen, intresset för att coacha och fördela arbetet. Längre ner på listan, men som fortfarande har betydelse, kommer den ekonomiska ersättningen och erkännandet och uppskattningen från medarbetare och kollegor.

Fotnot: Undersökningen genomfördes av SCB på uppdrag TCO. Frågorna ställdes till 1 615 chefer inom statlig förvaltning, konsultföretag, grund- och gymnasieskolor samt bank och försäkring.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.