Företaget anmäldes till JämO av en person som läst en platsannons.
Där stod att "Någon jämställdhetsplan har Vi inte av den naturliga förklaringen att Vår personal representerar ett 30-tal nationaliteter."
Enligt jämställdhetslagen är alla företag med minst tio anställda sedan tretton år skyldiga att göra en årlig jämställdhetsplan.
I den ska bland annat ingå åtgärder för att arbetsförhållandena ska passa både män och kvinnor, alla ska kunna kombinera sitt arbetsliv med föräldraskap och löneskillnader beroende på kön ska rättas till.
Sedan JämO länge försökt få Jobpoint att lämna in en jämställdhetsplan går man vidare till jämställdhetsnämnden med en begäran om ett vitesförläggande på 100 000 kronor.
I en skrivelse till JämO uppger Jobpoints ledning att man arbetar med jämställdhetsfrågor men att man inte anser en skriftlig plan är relevant då en stor del av personalen inte kan läsa svenska.
- Men det är naturligtvis inget skäl, säger Therese Olsson, jurist på JämO.
Enligt en undersökning som JämO presenterade i höstas hade endast en fjärdedel av företagen med 10 till 49 anställda en aktuell jämställdhetsplan. 57 procent av de med 50 till 99 anställda hade en plan.
- Ju större företag, desto bättre är det. Och jämfört med en undersökning som vi gjorde -99 så har ändå en viss förbättring skett, säger Magnus Jacobsson, pressekreterare på JämO.
Riksdagen har beslutat att JämO ska få 6 miljoner kronor per år under en treårsperiod för att öka insatserna vad gäller jämställdhetsplaner och lönekartläggningar.
Sedan arbetsgivarna blev skyldiga att göra jämställdhetsplaner har JämO begärt vitesföreläggande arton gånger. Hittills har böter aldrig dömts ut.
Siftidningen har inte lyckats komma i kontakt med någon ansvarig på Jobpoint.
ANITA TÄPP
Där stod att "Någon jämställdhetsplan har Vi inte av den naturliga förklaringen att Vår personal representerar ett 30-tal nationaliteter."
Enligt jämställdhetslagen är alla företag med minst tio anställda sedan tretton år skyldiga att göra en årlig jämställdhetsplan.
I den ska bland annat ingå åtgärder för att arbetsförhållandena ska passa både män och kvinnor, alla ska kunna kombinera sitt arbetsliv med föräldraskap och löneskillnader beroende på kön ska rättas till.
Sedan JämO länge försökt få Jobpoint att lämna in en jämställdhetsplan går man vidare till jämställdhetsnämnden med en begäran om ett vitesförläggande på 100 000 kronor.
I en skrivelse till JämO uppger Jobpoints ledning att man arbetar med jämställdhetsfrågor men att man inte anser en skriftlig plan är relevant då en stor del av personalen inte kan läsa svenska.
- Men det är naturligtvis inget skäl, säger Therese Olsson, jurist på JämO.
Enligt en undersökning som JämO presenterade i höstas hade endast en fjärdedel av företagen med 10 till 49 anställda en aktuell jämställdhetsplan. 57 procent av de med 50 till 99 anställda hade en plan.
- Ju större företag, desto bättre är det. Och jämfört med en undersökning som vi gjorde -99 så har ändå en viss förbättring skett, säger Magnus Jacobsson, pressekreterare på JämO.
Riksdagen har beslutat att JämO ska få 6 miljoner kronor per år under en treårsperiod för att öka insatserna vad gäller jämställdhetsplaner och lönekartläggningar.
Sedan arbetsgivarna blev skyldiga att göra jämställdhetsplaner har JämO begärt vitesföreläggande arton gånger. Hittills har böter aldrig dömts ut.
Siftidningen har inte lyckats komma i kontakt med någon ansvarig på Jobpoint.
ANITA TÄPP
