Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Bu och bä åt nytt jämställdhetsförslag
- Det är att sänka kraven för lågt, säger TCO:s utredare Ulrika Hagström om regeringens förslag att bara företag med fler än 25 anställda ska behöva göra jämställdhetsplaner. Däremot tror hon inte att det behöver vara dåligt att lönekartläggningar bara ska behövas göras vart tredje år i stället för varje.
En treårsgräns för lönekartläggningar och jämställdhetsplaner skulle ge arbetsgivarna bättre förutsättningar att planera långsiktigt och bedöma resultaten av åtgärderna, anser regeringen.
- Att lönekartläggningar ska göras vart tredje år i stället för varje behöver inte vara dåligt, i alla fall om det verkligen blir gjort, kommenterar Ulrika Hagström.
- I dag är det bara 50 procent av företagen som gör en lönekartläggning, skulle siffran öka till 90 procent så är det ingen dålig förändring.
TCO:s förslag är att lagen görs semidispositiv, det vill säga att arbetsgivare och fack tillsammans ska kunna komma överens om det bästa alternativet.
Däremot har TCO inget till övers för förslaget att bara arbetsgivare med fler än 25 anställda ska vara tvungna att upprätta jämställdhetsplaner. I dag gäller kravet alla företag med fler än 10 anställda. Motivet till förändringen är att man vill minska den administrativa bördan för arbetsgivarna.
Ulrika Hagström medger att en förklaring till att många företag inte har jämställdhetsplaner och genomför lönekartläggningar kan bero att man har svårt att hinna med på grund av den stora arbetsbördan i övrigt.
- Men gör man det här vart tredje år i stället borde man kunna hinna med.
Fotnot:
Sedan artikeln publicerades har Ulrika Hagström bett att få komma med ett förtydligande: "TCO vill att lagen som den är i dag, med krav på lönekartläggningar varje år, ska göras semidispositiv så att man i kollektivavtal ska kunna komma överens om det intervall som båda parter anser är det bästa.
En lag om att lönekartläggningar bara behöver göras vart tredje år kommer däremot att sänka ambitionsnivån för alla. Eftersom förslaget inte innehåller något som innebär ökad press på företagen att verkligen genomföra lönekartläggningar, så finns det heller inget som talar för att fler kommer att göra dem än i dag."
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
