Det är i höst det händer. Då fattar HTF och Sif de första viktiga kongressbesluten om förbunden ska fortsätta planerna på äktenskap. I början av oktober tar HTF sitt första beslut, i slutet av november följer Sif med sin kongress.
Om det blir ja på båda kongresserna behövs ytterligare ett beslut under en HTF-kongress nästa år. Hösten 2007 fattas de slutgiltiga besluten. Själva samgåendet kan alltså inte ske förrän i januari 2008.
Många ser likheterna mellan förbunden, det är två stora förbund som organiserar tjänstemän inom privat sektor det gäller. Sif är störst och starkast ekonomiskt. Men man förlorar medlemmar. Det har i och för sig HTF också gjort, men samtidigt vet vi att den sektor som HTF organiserar i, tjänstesektorn, är en växande sektor - även inom Sif. Ibland kommer man in på varandras område, gränserna är inte alltid helt lätta att dra, och just det är ett starkt argument för samgående. Som HTF:s ordförande Holger Eriksson säger (klicka på länken nedan) - det finns ingen pedagog i världen som kan förklara för medlemmar att två fack inte kan komma överens om vilket de ska gå med i.
Å andra sidan blir det ett jätteförbund, med mer än en halv miljon medlemmar. Bra, säger vissa - då blir det mer resurser till service åt medlemmarna. De menar att ett starkare förbund kan satsa mer regionalt och på vissa branscher och yrkesgrupper. Andra ser risken att vissa grupper får svårt att göra sig hörda i ett så stort förbund med så många yrkesgrupper. Hur går det med demokratin?
Vi har pratat med några fackligt aktiva inom Sif och HTF om deras farhågor och förhoppningar inför samgåendet. Sedan får vi se om det blir någon bröllopsfest.

Medlemsröster
Arne Kastö jobbar heltidsfackligt inom Alfa-Laval, halvtid för klubben och halvtid koncernfackligt. Dessutom sitter han bland annat i avdelningsstyrelsen för Sif i Skåne. Han undrar om allt verkligen kan vara så bra som det låter...
-Jag hade inga förutfattade meningar om HTF när det här dök upp, och jag var okunnig om att vi och HTF har så många medlemmar som vi bråkar om i onödan.
Men jag fick tidigt se den första utredningen, så jag förstod att HTF inte är det låglöneförbund som en del inom Sif tror.
-En fördel med sammanslagningen är alla bemanningsföretag där ni har avtalen, men där de anställda är ute på teknikföretagen inom Sifområdet. Där blir det bara en fördel för oss. Däremot är jag fundersam kring processen inom Sif. Jag är tveksam till att allt verkligen kan vara så bra som det låter när vi har våra möten. Jag tycker att man ska leta problem innan de dyker upp.
Arne Kastö har varit med på det regionmöte som var i Skåne i början av juni, och där blev han imponerad.
-Det var härligt driv i ert folk, konstaterar han.
-Sedan är jag kritisk till att styrelserna ska bli så stora enligt förslagen. Det blir inte styrelser, det bli halva regementen. Jag var med när Sif Malmö slogs ihop med Eslöv i början på 90-talet, då beslöt man att slå ihop styrelserna. Det blev 27, 28 personer, och det fungerade inte.
-Det låter kanske som jag är negativ, men det är jag inte. Jag tror att det kan vara bra om vi gör det nu när vi inte är tvingade till det på grund av medlemsras eller ekonomin, men vi måste vända alla stenar innan vi tar beslut.

Thomas Rasmussen, kongressledamot och ungdomsrepresentant i Stockholmsavdelning är kritisk till sammanslagningen. Han är frustrerad över att man inom HTF bara talar om de positiva effekterna.
Jag var positivt inställd fram till för några månader sedan, men efter att ha pratat med förtroendevalda inom Sif har jag blivit mycket tveksam. Jag är väldigt kritisk till utredningen som gjorts där allting verkar vara en solskenshistoria och där ingenting nämns om de negativa aspekterna. Ska de förtroendevalda kunna ta ett beslut på nästa kongress måste man lägga alla korten på borden och det har man inte gjort.
De förtroendevalda inom Sif som jag pratat med anser att man inte är klara med sin egen organisation och det saknas förtroende för tjänstemännen. HTF fungerar väl och jag är rädd att förlora det, det vill säga att Sifs problem ska bli det nya förbundets problem. Största problemet är att det nya förbundet blir enormt stort och risken är att vi tappar bort medlemmarna och våra viktiga frågor.
Rent generellt är jag för att vi ska bli större, men ska man gå ihop med ett förbund ska man göra det med ett förbund som fungerar. Min känsla är att Sif inte fungerar som förbund i dag; man går med förlust och förlorar medlemmar varje år och medlemmarna känner inget förtroende för förbundet.
Jag är oroad över att de yngre medlemmarna i HTF som saknar högskoleutbildning kan hamna i kläm. Sif har nästan inga medlemmar under 30, medan vi har många unga som jobbar inom bemanningsbranschen och callcenter. Risken är att den gruppen inte får samma stöd som tidigare, istället hamnar fokus på universitetsstyrda frågor.

Kenneth Lundgren, ordförande i Sif Mellannorrlands avdelningsstyrelse, vill se ökad demokrati på det lokala planet.
Min grundhållning till sammanslagningen är positiv, men ett villkor är att man använder sammanslagningsvinsterna till förstärka det regionala och lokala arbetet. Det är en svaghet i dag.
Sif är ganska stort redan i dag och det kan bli en svårighet att ha en tydlig profil med många olika yrken och branscher. Även avgiften kan vara en svår nöt att knäcka och sedan gäller det att organisera avtalsarbetet så att alla känner att de har fått vara med.
Med en sammanslagning blir det fler medlemmar per kvadratkilometer och lättare att bilda lokala klubbar för klubblösa. De medlemmar som inte har någon klubb borde kallas minst en gång per år och ort så att de kan välja ombud och diskutera fackliga frågor. I dag är de här medlemmarna utan röst.

Barbro Thunér förespråkade planerna på att HTF skulle gå ihop med SKTF och ST för fem år sedan (Trio), men hon tycker att Sif är en ännu bättre partner. Barbro sitter i avdelningsstyrelsen i Örebro.
-Jag ser positivt på det här, jag har aldrig trott på att ensam är stark. Som fackföreningsrörelsen ser ut idag är det bra om vi slutar bekämpa varandra och börjar samarbeta. Det bästa sättet är att gå ihop. Sif och vi är så lika varandra. Trots att vi inte finns på samma arbetsplatser så tangerar vi varandra och är ofta inne på varandras avtalsområden. Tidigare har Sif varit så avlägset på nåt vis, så då tyckte man att den första sammanslagningen, Trio, var bra, men det här är bättre.
-Men det är klart att det finns risker. Ett stort förbund har svårt att nå den lille medlemmen, det är ju självklart. Ett litet förbund med få medlemmar har lättare att hålla kontakt med fler. Men det är ju också en kostnadsfråga, vi kanske får bättre resurser som stort förbund. Men jag tror att den lille, lille medlemmen kommer att känna ett stort avstånd.
Sif är ett större förbund, och har fler avdelningskontor ute i landet, så Barbro Thunér hoppas på att det nya facket ska få fler kontor i landet än vad HTF har idag.
-HTF hade kontor i Karlstad för många år sen och många upplevde det väldigt negativt när det las ner. Sif har ju kvar sitt kontor. Många hade 25 mil till HTF-kontoret i Karlstad, men det kändes ändå närmare än Örebro på något vis, det var ju ändå Värmland. Medlemmarna springer inte på kontoren, men det är på något vis en principsak, en känsla. Och det är viktigt med känsla i en idéburen organisation.

Karin Åberg jobbar på Ericsson i Kista och är vice ordförande i Sifs samorganisation för Ericssonkoncernen. Hon tror på idén om ett nytt förbund.
Jag tror att det är en bra och nödvändig idé eftersom vi lappar över varandra när det gäller vilka medlemmar vi har, särskilt inom min bransch, it/telecom. I dag finns det inga tydliga gränser, de vi försöker upprätthålla blir allt mer konstruerade.
De anställda i de här bolagen håller konstant på att byta mellan Sif och HTF, vilket ingen begriper varför de ska behöva göra. Med ett samgående skulle de få ett förbund, oavsett var de jobbar. Och vi får större möjligheter att gå ut stenhårt och värva medlemmar utan att behöva bry oss om de möjligen skulle tillhöra HTF eller Sif.
Den enda risk jag kan se är att man kan komma för långt från medlemmarna. Man måste jobba med att stärka demokratin, men det måste Sif definitivt göra i vilket fall som helst. HTF kan jag inte uttala mig om. Alternativet till en sammanslagning skulle vara att splittra Sif i tio mindre förbund och det tror jag inte är möjligt eller vettigt. Jag tror man vinner mer på det här och sedan får man se till att jobba med demokratifrågorna.
Inom Sif har vi problemet att våra klubblösa medlemmar inte har ett demokratiskt inflytande. Med sammanslagningen får man ett incitament att verkligen göra något åt situationen och se till att det blir en bra demokratisk organisation även om man inte kan bilda klubb på sin arbetsplats.

Martin Linder sitter i Sifs förbundsstyrelse och är klubbordförande på Volvo i Göteborg. Han har gått från skeptiker till försiktig förespråkare tack vare att han fått lära känna HTF lite bättre.
Under processen, sedan frågan kom upp på bordet, har jag ändrat mig ganska mycket men jag är inte helt övertygad ens nu. Jag tror att det finns bra förutsättningar för Sif och HTF att tillsammans skapa något bra som håller över tiden. En viktig förutsättning är att förbunden har samma grundfilosofi, att man vill organisera alla på arbetsplatsen, att man är partipolitisk obundna och att man är verksamma i den privata delen av näringslivet.
Än så länge har vi mest rört oss på floskelnivå. Det är inte så svårt att komma överens om att vi ska bli ett stort och bra fackförbund. Den stora utmaningen är hur vi ska utforma medlemsavgifter, hur vi ska bygga upp den demokratiska organisationen och vad förbundet ska heta.
- Det kommer att bli ett väldigt brett förbund som täcker i stor del av arbetsmarknaden med mängder av olika typer av företag och branscher. Det är viktigt att man upprätthåller den spetskompetens som Sif och HTF i dag har i sina respektive branscher.

Peggy Hamberg, ledamot av Sifs klubbstyrelse på Sveriges Radio, är tveksam till sammanslagningen. Hon är rädd för överraskningar på bröllopsnatten.
Sif är inte på det klara med sin inre organisation, det vill säga om den måste förändras eller ska förbli som den är. Ska vi i det läget gå och gifta oss med en annan organisation? Vad är det vi vinner när vi blir så stora och är det värt priset?
Sedan undrar jag om förbunden verkligen har kört med öppna kort och tagit upp den där gamla byken som ligger begravd någonstans? För när vi gifter oss är det väldigt bra om vi känner till varandras negativa sidor så att det inte kommer som en överraskning på bröllopsnatten.
- Jag är rädd för det nya förbundets storlek, det blir så många olika yrken och branscher på en och samma gång. Hur ska vi kunna framföra det nya förbundets budskap? Hur blir det mellan de olika yrkeskårerna?
Vi gör många bra saker, men ännu har inte Sif till exempel löst de klubblösas situation, så låt oss hoppas att resurser verkligen viks till dem.

Roland Karlsson jobbar på Telenor i Karlskrona. Numera är han inte särskilt fackligt aktiv, men det för fem år sedan då HTF hade planer på att gå ihop med SKTF och ST
Då var han en av dem som röstade nej till den sammanslagningen. Sif är en naturligare partner, tycker han.
-Jag ser mest fördelar, men jag hoppas att HTF:s ledning tagit lärdom av förra processen. Jag hoppas att de inte beter sig lika oprofessionellt och klantigt som då. Faktum är att delar av vår förbundsledning till hundra procent har ansvar för att den sammanslagningen gick i stöpet. De utgick ifrån att vi medlemmar var idioter, och talade bara om de positiva bitarna. Vi var minst tre i min grupp som ändrade uppfattning på grund av det. Och eftersom det var tre röster som fattades för att det skulle bli en sammanslagning så kan du själv förstå vad det innebar.
-Sif är en naturligare danspartner, riskerna kan vara storleken och att det kan vara svårt att nå lokalt förankrade människor, mest för de som inte har en klubb. Om man har klubb så spelar inte det någon roll. Fördelarna blir för de beslutande organen på högre nivå. HTF-kollektivet har nytta av att bli större när det gäller att utöva påtryckningar på politisk nivå.

Martin Englund är både ledamot av HTF:s avdelningsstyrelse i Örebro, Bergslagen, och jobbar på avdelningskontoret i Örebro. Han är mestadels positiv.
Vi blir en större organisation och får mycket mer att säga till om. Men just storleken kan också vara en nackdel; att den enskilda medlemmen hamnar i skymundan. Det kommer att ställas oerhörda krav på det nya förbundets personal och förtroendevalda, men i slutändan tror jag att det bara blir positivt.
Det är viktigt för båda parterna att vi är uppriktiga mot varandra och inte har några skelett i garderoberna. Samt att vi förtroendevalda inte blir förbigångna i processen, utan får vara med i varje race.
-Sifs klubbar är väldigt stora och starka och det har funnits en oro att HTF-klubbarna skulle kunna hamna i skymundan. Men efter våra diskussioner med Sifs avdelningsstyrelse för Örebro och Karlstad är jag inte orolig. Det är viktigt att det inte blir "ni" och "vi" utan något nytt och enat.