Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Brist på kompetensutveckling oroar

Många anställda upplever att de inte får den vidareutbildning som de behöver, enligt Unionens undersökningar. Bilden bekräftas av en rundringning som Kollega har gjort.
- Vi känner en oro för att våra medlemmar och därmed också chefer inte får den kompetensutveckling som krävs på sikt, säger Peter Hellberg, förbundets förste vice ordförande.
Anita Täpp Publicerad 4 juli 2013, kl 11:50

Kompetensutveckling är en av Unionens hjärtefrågor och har också stått i fokus på de evenemang som förbundet arrangerat i Almedalen.

På ett seminarium, i vilket också Peter Hellberg deltog, diskuterades om chefer får tillräckligt med kompetensutveckling.Peter Hellberg, 1:e vice ordförande i Unionen
- Det ser ju väldigt olika ut. Men ofta kanske man täcker in det dagliga behovet eller det som man ser framöver men det ju också viktigt att titta på vad man kan behöva för kompetensutveckling på lite längre sikt. Och att man kanske göra en kompetensinventering och verkligen funderar på vilka behov som kan finnas längre fram.

När det gäller chefer så handlar det ju också om att de kan behöva kompetensutveckling på flera plan och då även vad gäller ledarskapet. Får de tillräckligt med sådan vidareutbildning?

- Jag tror nog att alla som blir chefer får en grundläggande utbildning men frågan är vad som kommer sedan. På seminariet i Almedalen var alla överens om att vara chef är en profession i sig och då är det självklart så att man måste ha möjlighet att utvecklas i den professionen under hela sin chefskarriär.

Men är det något som prioriteras i alla företag?

- Vi gör undersökningar kring kompetensutveckling och där ser man att det är alldeles för få som får den kompetensutveckling som de själva tycker att de behöver och när de uppger hur mycket de får så är det ju inte i den storleksordningen som vi rekommenderar, alltså ett antal veckor per år. Och det här gäller ju alla, inklusive cheferna, säger Peter Hellberg.

- Sedan har vi också gjort undersökningar där chefer fått svara på frågor som om de har tid att reflektera över sitt arbete och då säger en fjärdedel att de inte har utrymme för det därför att de har ett sådant fullspäckat schema att det bara rullar på. Och har de inte tid att reflektera över sin situation så har de ju inte heller tid att fundera på vad de behöver utveckla för att göra ett bättre arbete.

Vilka följder kan det få om cheferna inte får den fortbildning de behöver för sitt ledarskap?

- Dels handlar det ju om konsekvenser på det personliga planet. Om man inte känner att det finns en utveckling i sitt arbete så kan det ju leda till att man inte känner sig tillfredställd med sitt arbete därför att man inte får utvecklas som chef.

- För företaget handlar det mycket om att goda chefer och goda ledare kan göra underverk för en verksamhet genom att föra verksamheten framåt. Medan en dålig chef, som mår dåligt, sprider det omkring sig.

Vad borde göras?

- Jag tycker att man ska systematisera kompetensarbetet på arbetsplatserna för alla medarbetare så att man naturligtvis har regelbundna utvecklingssamtal men också gör individuella utvecklingsplaner så att var och en kan konstatera hur det finns en möjlighet att spetsa sin kunskap genom vidareutbildning. Och det gäller naturligtvis också chefer, för att de också ska kunna bli allt bättre i sitt chefskap.

- Det är i alla fall min egen erfarenhet från arbetslivet, att om man inte gör det här med systematik, med viss regelbundenhet och med bestämda avstämningspunkter så blir det väldigt lätt så när man hela tiden har mycket annat att göra, att man gång på gång skjuter upp kompetensutvecklingen så att det inte blir gjort. Och det är klart en kostnad för arbetsgivaren, och då också tidsmässigt, men i längden så vinner faktiskt både individen och framför allt företaget på att medarbetarna får den kompetensutveckling de behöver, säger Peter Hellberg.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.