Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Bonusen sällan kopplad till prestation

Börsbolagen är dåliga på att motivera sina bonussystem. I många fall har bonuspengarna ingen som helst koppling till hur bra företaget går.
Publicerad
Kritiken framkommer i rapporten "Nya ersättningsprogram 2005" där Folksam kartlagt börsbolagens bonussystem. Bara tre bolag av 41 får godkänt. Ofta handlar kritiken om bristfällig eller svårbegriplig redovisning av bonussystemen.
- Vi misstänker att man försöker fördunkla. I de fall vi lyckats knäcka koden har vi sett att bonussystemen saknat koppling till företagets vision och strategi, säger Carina Lundberg, chef för ägarstyrning på Folksams avdelning för värdepappersförvaltning.
I de flesta bolag är bonusen direktkopplad till aktiekursen, en faktor som i högre grad påverkas av den allmänna konjunkturen än av ledningsgruppens skicklighet. Bara i undantagsfall finns det koppling till hur företaget presterar i förhållande till sina konkurrenter. Kassaflöde och avkastning på eget kapital är andra säkrare mått än aktiekursen, men som sällan används.
Ett av de underkända företagen är Ericsson, som i sina målvisioner säger att man ska ha produkter som är bättre än konkurrenterna. Men Ericssons bonussystem är knutna till den egna aktiekursen.
- Varför jämförs inte aktiekursen med konkurrenternas? Bonus ska vara ett sätt att stimulera extraordinära prestationer.
Sämst betyg av alla fick Nobel Biocare.
Vanligtvis hamnar hela eller merparten av bonusen hos en mindre grupp höga chefer och specialister. I många fall kan lönen fördubblas för dessa personer. Detta kan skapa ett missnöje bland den övriga personalen vilket kan vara kontraproduktivt för bolaget.
- Folk jobbar sämre på grund av att de är förbannade när cheferna får extra pengar utan att de redovisar sina prestationer. Bland annat var personalen på SEB mycket missnöjd över detta tidigare. Det har fått SEB att se över och ändra bonussystemet, säger Carina Lundberg.
De tre företag som fick godkänt i Folksams kartläggning är SEB, Swedish Match och Investor.

THOMAS HELDMARK

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.