Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

BONUS - välkommen julklapp eller rörig lön?

Bonus - ett litet vitt kuvert som förgyller julen, eller en försåtlig gåva från en gniden arbetsgivare som ser chansen att slippa betala anständiga löner? <br />Bonusen är ett laddat ämne och hur välkommen den än kan tyckas vara, så kan den faktiskt vara ett brott mot kollektivavtalet. <br /><br />
Publicerad
Det är inte bara Skandiacheferna och ABB-topparna som får bonus - många av HTF-medlemmarnas arbetsplatser tillämpar också bonussystem eller vinstdelningssystem i någon form. Fast beloppen skiljer sig avsevärt från Skandiachefernas. Också konstruktionen och tiden för utbetalning varierar en hel del - julbonus är det inte många som har längre, snarare vårbonus eller semesterbonus.
Å ena sidan kan det tyckas vara en självklarhet att personalen ska få ta del av vinsten de år företaget går bra. Å andra sidan ska man inte glömma att det viktigaste är att ha en lön som går att leva på - också när företaget går dåligt.
-Vi är inga surgubbar som säger att man inte får uppmuntra personalen. Visst är det trevligt med bonus, men det vore ännu bättre om personalen får ta del av vinsten i form av lönerevision, säger Tomas Oskarsson, förhandlingschef på HTF.
Bonus är trots allt något som delas ut efter arbetsgivarens godtycke, menar Tomas Oskarsson, som anser att det löneutrymme som bonusen utgör ska regleras i kollektivavtalet.
- I dåliga tider tar vi vårt ansvar och tar ut mindre, i vissa fall har vi till och med accepterat försämringar. I bra tider vill vi ha mer. Men det är svårt att ta ansvar för lönebildningen om mycket hamnar vid sidan av avtalen.
Att jämföra bonussystem kan vara som att jämföra äpplen och päron. Mycket beroende på att förvirringen blir total när man ser alla begrepp som florerar. En bonus ska vara något utöver det avtalade. Ibland kallas rena bonusar vinstdelningssystem, förmodligen för att ordet bonus fått en negativ klang sedan alla svindlande bonusaffärer.
Men ibland heter det bonus fastän det faktiskt är ett substitut för en schyst lön. Till exempel gick Manpower runt kollektivavtalet genom att införa ett nytt lönesystem för nyanställda - ett system som innebar lägre månadslön och bonus ovanpå det.
Dessutom kan bonusen vara ett lagbrott. Enligt 27:e paragrafen i Medbestämmandelagen kan arbetsgivare och arbetstagare inte träffa överenskommelser som strider mot det centrala kollektivavtalet.
-Står det i avtalet att parterna har rätt att göra andra överenskommelser är det okej att ge bonus, men finns det inget sådant angivet så kan det teoretiskt innebära ett brott mot kollektivavtalet om arbetsgivaren betalar mer än avtalat, säger Mattias Landgren, chefsjurist på HTF.
Det är visserligen ovanligt att facket protesterar mot att arbetsgivaren pytsar ut mer än avtalat, men sådana situationer kan ändå uppstå, enligt Mattias Landgren.
-Oftast blir det tjafs när man premierar några få anställda. Då kan hela lönesystemet sättas i gungning.
Här följer några exempel på olika bonussystem:
På Folkuniversitetet talar man inte om bonus utan om produktivitetstillägg. Företaget måste ha en miljon i vinst, allt utöver det får personalen dela på sinsemellan, dock finns ett tak på tio procent av årsinkomsten.
-Det fördelas procentuellt - i år var det sju procent av 2004 års årsinkomst vi fick, säger Björg Kimvall på Folkuniversitetet i Falkenberg.
-Det är en morot och det är bra att personalen får vara med och dela när det går bra för företaget. Förut, när vårt verksamhetsår inte följde kalenderåret, fick vi bonusen till jul, men det är nästan bättre att få den på våren som nu. Har man tur blir det lite drygt en månadslön, lagom till semestern.
Nu bygger bonusen på regionens resultat, men arbetsgivaren har haft
funderingar på att ändra den så att viss del baseras på det lokala
resultatet. Björg är negativ till detta, det kommer att missgynna alla
som jobbar på små orter med stor konkurrens.
-Arbetsgivarna tror kanske att vi kommer att jobba mer, men vi kan jobba
häcken av oss här utan att det blir bättre resultat.
Bröderna Nelsons Frö, som säljer just frö och lök, går visserligen bra (odling ligger i tiden) men inte överdrivet bra. Det blir ingen bonus till personalen i år.
-Det vinstdelningssystem vi har bygger på det budgeterade resultatet i hela koncernen, säger Claes-Göran Sohlberg, ekonomichef på Nelsons fröer.
Om vinsten blir högre än budgeterat går 25 procent jämnt fördelat till den heltidsanställda personalen. Även föräldralediga får vara med och dela.
-Nu är det tyvärr länge sedan det föll ut någon bonus och det är inte aktuellt i år heller, säger Claes-Göran Sohlberg, som framhåller att det inte är ett bonussystem som tillämpas, utan ett rent vinstdelningssystem:
Personalen kan inte göra mycket för att påverka utfallet och företaget får inte heller ut så mycket av det, det är mer goodwill från företaget.
På Observer har man nyligen avskaffat sitt sista bonussystem som var ett slags provisionslönesystem. Enligt Anders Fransman så blev kvaliteten lidande av den ständiga jakten på en bonus.
Det medförde ökad stress och sämre samarbete. De flesta tycker nog att det är bra att bonussystemet försvann, även om vissa anställda tjänade mycket på det. En del kunde få ut 4 000-5 000 mer i månaden. Men jobbar man så hårt under längre tid finns det risk att drabbas av arbetsskador.
När bonussystemet togs bort fick personalen lönekompensation - 75 procent av den genomsnittliga bonuslönen omvandlades till ett fast lönepåslag.
På Scandic får konferenssäljarna bonus enligt ett intrikat system som är uppdelat i tre moduler: Sverigenivå, gruppnivå, personlig nivå.
Hur mycket bonusen kan röra sig om vill pressansvarige Martina Tengvall inte säga, av konkurrensskäl.
-Det är en mindre del av den totala lönen, den utdelas kvartalsvis och det finns ett tak. Vi har systemet för få personalen att ge det lilla extra, kämpa väl och uppnå sina mål. Jag kan inte se några nackdelar med bonussystemet, framförallt för att det är uppdelat. Ett mer stelbent system skulle kunna leda till beslut som gynnar en själv framför företaget.


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.